Jämlik vård

JÄMLIK OCH RÄTTVIS VÅRD
Seminarium på Kungs Biblioteket i Stockholm den 18/5

Jag hade blivit inbjuden och deltog i ovanst seminarium. Arrangör för aktiviteten var LIF (Läkemedelsindustriföretagen).
Den mesta tiden ägnades åt cancervården. I höstas hade det varit ett liknande seminarium som nu var en fristående uppföljare till den tidigare sammankomsten.

Det har bildats en ny myndighet som heter Vårdanalys. Det är ett kontrollorgan med revisionsuppdrag för att vårduppdraget totalt ska bli effektivare och att vara ett led i kunskapsöverföring, granska och utvärdera. Granskningen är oberoende. Utveckla en gransknings- och analysplan. Ett patientråd ska tillsättas.
Fredrik Lennartsson är chef för myndigheten och den är f n under uppbyggnad. I uppdraget ingår sjukvård, tandvård och gränsnittet mellan kommuners och landstings gemensamma frågor.
Grunden för den nya myndigheten är att man ska stå lite utanför eftersom man ska granska andra myndigheter. Det kan finnas gränsdragningsproblem. Myndigheten ska även vara ett komplement till det som redan finns.
Myndigheten har inga sanktioneringsmöjligheter utan ska mer driva på utvecklingen. Det vapen som myndigheten förfogar över är att det ska ge kvalité i granskningen som ska vara relevanta och användbara och övertyga om att verksamheten ger ett mervärde. Att påvisa behovet av myndigheten har ju betydelse vid ett regeringsskifte.

Nästa föredragande var Professor och onkolog Jonas Berg – även medlem av vetenskapliga rådet. Han arbetade med både preklinisk och klinisk forskning. Andra frågeställningar var ”varför uppstår cancer”, godkänna mediciner och riskerna. I dessa bedömningar tar man inte hänsyn till ekonomi eller kostnader utan enbart den medicinska behandlingsnyttan.
Det slutgiltiga godkännandet sker centralt i London. Vetenskapliga rådet tittar även på olika krångligheter i fråga om bedömningar och tillgängligheten. Ett motto som man arbetar efter är att bra mediciner ska komma patienterna till del. Mindre bra mediciner ska över huvud taget inte registreras.
Det nedanstående påverkar behandlingsresultatet.
- organisationen
- screening
- kirurgi
- strålbehandling
- läkemedel

(Artikel skriven av Madami)

Professor Berg var kritisk mot en del vårdgivare. Trots att det finns riktlinjer och forskning som visar på goda resultat av t ex dyra verkningsbara mediciner används inte dessa av vissa vårdgivare just på grund av kostnader vilket ju kan få tragiska följder för patienten. Den allmänna uppfattningen bland patienter är ju att man få bästa tänkbara behandling vid en cancersjukdom, vilket inte alltid är fallet fick vi veta.

Vi fick en rad ex på läkemedel som används men som jag inte går in närmare på här. Det kanske räcker att veta att det finns skillnader i vården beror på vilken vårdgivare man använder. Är man osäker har man alltid rätt till en second opinion.
Alla landsting har den klokhet som behövs för en riktig bedömning – risk/nyttoanalys. De går t o m emot den samlade expertisen som finns. Detta upprepades vid flera tillfällen under seminariet. Landstingen har fokus på ekonomi och har svårt att lämna resurser till nödvändig klinisk forskning.
I det här sammanhanget tog man även upp de olika kvalitets registren som finns i vårdapparaten.

Berg framhöll vikten av att man höll kvalitetsregistren uppdaterade eftersom han var säker i sin uppfattning att det var av stort värde för att vården skulle hålla en hög kvalitet och vara rättvis och lika för alla. Journalanteckningar måste även bli bättre enl Berg.

Bengt Anell, IMS Health
Anell framhöll i sitt anförande att efter att ha analyserat Europas användning av innovativa läkemedel visar dessa studier att Sverige halkar efter och ligger i mitten av jämförda länder. Man gjorde jämförelsen att vi ligger sist i förhållande till övriga västländer och först bland östländerna och en återkommande fråga till auditoriet var om vi i Sverige skulle vara nöjda med denna placering. Vårt grannland Danmark har gått förbi oss.
Budskapet under hela eftermiddagen var att man efterlyste mer resurser till forskningen

Ursula Tengelin, generalsekreterare, Cancerfonden
Tengelin redogjorde för en nyss utkommen rapport från Socialstyrelsen om regionala skillnader i insjuknande, överlevnad och tillgång tilldiagnostik och behandling för tolv av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Cancerfonden, som länge lyft frågan om skillnader och orättvisor i cencervården, presenterar aktuella exempel från årets rapport och förklarar sin syn på nödvändiga åtgärder.
Ett övergripande mål/motto för cancervården måste vara att fler ska överleva och färre drabbas.
Den forskning som bedrivs ska skapa förändring och föra över kunskap från forskningen in i vården. Hänvisar till rapporten sid 3.
Det finns ett stort behov av forskning som kan gå direkt in i vården. Uppfattningen att forskningen tar tid från vården är inte sann.

Enskild läkarinställning har stor inverkan på vård och behandling och förorsakar stora skillnader i behandlingen av enskilda patienter beroende på vårdgivare och var man bor.
Man mäter, registrerar och utvärderar inte resultat överallt och absolut inte på samma sätt.
Det behövs mer av lärande och mindre av stuprör.

DEBATT
Här följer lite av de frågor som kom upp under den slutliga debatten som följde.
I debatten deltog dels två politiker Kennet Johansson C , ordf i socialutskottet, Lena Hallengren (S), vice ordf i socialutskottet samt företrädare från socialstyrelsen, läkarförbundet, SKL, KI, bröstcancerföreningen, cancerfonden samt LIF

Det förekommer stora skillnader i den politiska bedömningen vad gäller resursfördelningen, men övergripande konstaterades att alla vill ha en jämlik vård. Hälsoklyftor är inte acceptabelt. Det finns en oro från medborgare från andra länder som söker vård här att de inte får adekvat vård. Inom psykiatrin finns det brister på olika plan. Människor som befinner sig på livets skuggsida har svårare att få bra vård utifrån behovet. Kontakter har betydelser även i denna situation. Den nya myndigheten har en viktig uppgift att genom sin granskning och utvärdering peka på bristerna i syfte att få till en gynnsam utveckling och förändring. Informationen ut till medborgarna ska vara transparent och tillgänglig. Idag är många av vårdtagarna väl pålästa om sin sjukdom genom Internet och kan ibland uppfattas som ett hot mot proffessionen..

Samarbetet mellan olika regioner måste bli bättre. Politikerna ska vaka över sjukvårdshuvudmännen. I detta ligger att man ska arbeta för lika bedömning över hela landet. Den nya myndigheten och även politikerna ska ha en medveten strategi om jämlik vård för att stå på den enskildes sida. Samverkan.
Det var en del resonemang om nationell sjukvårdsskatt som ska styra mot behovsstyrning (statlig), färre huvudmän och således mer nationell styrning.
Jämförelser mellan regioner men också omvärlden är viktig eftersom vi halkar efter. Behövs internationella jämförelser.

Medicinforskning för äldre är viktig. Åldersdiskriminering kan absolut inte accepteras.

Slutligen tog man upp patientens roll. Vi har idag välinformerade patienter genom Internet.
Så gott som alla patienter tror att de får optimal vård men så är inte fallet. Olikheterna mellan vård och behandling kan vara stora. Det är viktigt att patientföreningarna kommer med i olika utvecklingsgrupper.
En annan viktig information som behöver ut till patienterna är hur man kan få vård över landstingsgränserna. Det behövs vårdkoordinatörer som har en patients hela flöde för att vården ska bli effektiv och ändamålsenlig. Det är viktigt för behandlingen att man har en medveten patient som förstår vad som händer för att vården ska bli så effektiv som möjligt. Det behövs också kunskap från patienten.
Det är viktigt att framtidens vård inte skapar oro i onödan. Det är viktigt att patienterna för en medvetenhet om rätten att välja det landsting och land som kan ge den bästa vården.
Slutligen var det en fullspäckad och intressant dag, där jag fick inblick i hur vården fungerar.
2001-05-22
Naeimy Blücher Johansson