Nationella prioriteringskonferensen 2011

HSB- Redogörelse från 6:e nationella prioriteringskonferensen i Västerås 6-7 oktober 2011-10-22

Först vill jag hänvisa till nätet och några adresser där. Om man går in på Google och söker på prioriteringskonferens och därefter klickar på 6:e nationella prioriteringskonferensen kommer man till en bra och trevligt skriven sammanfattning av dagarna å därefter längst ner på den sidan , där det finns en presentation och tillbakablick av Prioriteringscentrums arbete. Centrat har funnits i 10 år. F ö ska det komma en sammanställning av dokumentationen på nätet men jag kan inte hitta den. Förmodligen har den inte lagts in än. Klicka er fram till Nationella prioriteringskonferensen 2011 och vidare till dokumentation.
Så till mina anteckningar och noteringar som jag gjorde. Inledningsanförande och procedurer eftersom det är presenterat på tidigare nämnd hemsida.
Pass 1
PER CARLSSON, vd för Prioriteringscentrum talade under en kvart om ”Prioriteringslandskapet under ett decennium”
Det är viktigt för förtroendet i vården att dessa frågor diskuteras öppet. Det finns en politisk vilja att arbeta transparent. Landstingen och kommunerna har ett gemensamt ansvar att implementera dessa frågor i vården. VDn menade att landstinget har gjort det medan kommunerna halkat efter. Han menade att det berodde till stor del på osäkerhet. Arbetet med framtagande av nationella riktlinjer fortgår. Utvecklingsarbetet kräver samarbete och ett gemensamt språk.
För några år sedan tog Östergötlands landsting fram en prioriteringsordning, som vållade en mediastorm. Även Västra Götaland har tagit fram en modell för gemensamma prioriteringar benämnd ”Vårdens svåra val”. Även den möttes av kritik.
Det är viktigt att det finns enighet bland prio-principerna och att den är nationell. Gemensamma ställningstaganden är ett viktigt stöd i – och inte sällan – livsavgörande beslut.

Pass 2
FINNS DET ETT LÅNGSIKTIGTRESURSPROBLEM I SVENSK VÅRD OCH OMSORG
Passet bestod av tre föredragshållare som jag refererar till i den ordning de talade. I fortsättningen kommer jag att hantera passen på liknande sätt
Anders Ekholm, socialdepartementet.
Han pratade om effektiviseringsgapet och en åldrande befolkning. Det finns en skillnad mellan könen och deras sjuklighet. Kvinnor lever längre och blir sjukare. Ofta lever de sin sista tid på institution och tynar bort där, drastiskt uttryckt - medan männen slutar sina dagar i full verksamhet. Föredragshållaren beskrev det som att männen avlider på vedbacken.
Bland viktiga innovationer som underlättar för äldre nämndes rullatorn och microvågsugnen, hjälpmedel som gör att man klarar sig själv längre.
Han sammanfattade sitt föredrag med att vi står inför ett vägval som handlar om
a) Effektivisering, eller
b) Besparingar
c) Finnansieringsmodeller
Ett stort problem är att det kommer att bli, och är och redan nu personalbrist inom äldreomsorgen i många län

Stefan Ackeby, SKL
Det finns alltid ett långsiktigt resursproblem att ta hänsyn till. Om alla är nöjda är penningtillförseln alldeles för stor. Med de resurser som tilldelas ska man erbjuda en god vård med tillräcklig personaltillgång. I äldreomsorgen tillkommer även ett rättviseproblem att ta hänsyn till. Vården ska vara likartad oavsett var man bor. I dagsläget är prisökningarna högre än BNPs ökning.
Den medicinsktekniska utveckling kan i dag erbjuda allt bättre lösningar för behandlingar som i slutändan medför tillfrisknande för många som tidigare inte kanske överlevde en åkomma. Det kräver en diskussion om vad vården kan/ska erbjuda. Vi kommer att hamna i diskussioner om att vårdtagaren kan komma att behöva bekosta vård/behandling ur egen kassa. Det är alltså inte självklart att det allmänna ska/kan stå för allt.
Ekonomiska kriser innebär en ny inriktning på innovation och utveckling samt nya organisatoriska lösningar.
Det är viktigt att hälsoförebyggande insatser ska få mer resurser eller att befintliga resurser omfördelas.

Per Borg, debattör
Ställde sig frågan – har vi råd med framtiden -? Akut läkarbrist innebär att ett antal canserbesked ex vis får vänta - ibland katastrofalt – länge innan man sätter igång vård och behandling. Det vilar en tung arbetsbörda på demensanhöriga, som ibland försakar mycket av sitt eget liv i form att ge upp eller ta ledigt från sitt arbete för att vårda en demenssjuk anhörig. Är det rimligt? Svaret blev nej. Ett annat ex var om det var rimligt att man ska betala sina blöjor själv vid sjudom. Ja, kanske.
Ska man stå för vårdkostnader när det gäller alzheimer- och cansersjukdom. Definitivt nej.
Finansieringsgap. Det finns ett gap mellan behov och vad man inte behöver lika mycket. Frågan uppkommer då. Behöver ni mer. Hur ska det finansieras. Betala själva
Man kan diskutera ökade skatter. Restaurangskatten nämndes. Ökad effektivisering får inte överskattas Sjukvård av livräddande karaktär skall bekostas av det allmänna medan vardagskrämpor kan man betala själv. Medborgarnas egna ansvar för hälsan är viktig.
Den politiska frågan blir alltså Vad ska ingå och vad ska inte ingå i det allmännas vårdkostnader.

Pass 3
HUR PÅVERKAR STATENS NYA STYRPRINCIPER VÅRDENS PRIORITERINGAR? SÅ STYR STATEN OCH DETTA VET VI OM EFFEKTERNA.
Toivo Hensoo, Stockholms läns landsting
Det som styr vården är lagstiftning, mjuk normgivning och insitamentssystem.
I lagstiftningen ingår vårdval, valfrihet, vårdgaranti, möjlighet till second opinion, organiserad specialistvård, som innebär att den enskilde kan välja vårdgivare.
Hanteringen av normgivningen innebär: behandla, riktlinjer, myndighetsgranskning, öppna jämförelser skapar olika former av normer. Det som är god vård och motsatsen. Inrättande av regionala centra minskar skillnaden i canservård.
Innehållet i insitamentssystemen ingår tillgänglighet, patientsäkerhet (VRI), kvalitetsregister och öppna jämförelser, läkemedelsförmåner, sjukfrånvaro, rehab (KBT och sjukgymnastik, äldrevård, barn- och ungdomspsyk. Det gäller att hela tiden förfina instrumenten av staten som i sin tur ger politiskt tryck på LT och kommuner. Under denna rubrik ingår även den framtida sjukvården. Beståndsdelar i detta avsnitt är förebyggande sjukvård. E-hälsa med egen informationsservice. Speciella centra med primärvård med rätt kompetens. Akutsjukvården skall vara den vård som behöver sjukhusets resurser. Det ska vara öppet och på lika villkor för allmänheten. Tydlighet och tillgänglighet. Patienter skall vara delaktiga och ha inflytande.

Lars Sandman, Prioriteringscentrum.
Sandman ledde även ett s k begreppskaffe, som vi fick lyssna till i kaffepausen
Han pratade om människovärdeprincipen, som är en av tre principer som man tar hänsyn till i prioriteringsbesluten. De övriga är solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Det var egentligen den här principen som jag hade någon behållning av eftersom de övriga var högtalarförhållanden inte av så hög kvallite. I denna princip ingår bl a att man i prioriteringsbesluten inte får ta hänsyn till kronologisk ålder men däremot biologisk ålder. Man får inte heller ta hänsyn till livsstil. En ensamstående mamma går inte före en hemlös med automatik

Sandman fortsatte i föreläsarform. Det finns etiska problem. Vårdgarantin kan leda till undanträngningseffekter Det finns en risk att fokus läggs på störst behov. I det sammanhanget kan nämnas akutsjukvård, patientgrupp, patienter som väntar på undersökning, patienten återbesök kan få stå tillbaka för nya.
Patienter har rätt att söka annat Lt än hem-lt. Det innebär ökade kostnader för hemlandstinget. Men det stärker patientens ställning. Jmfr med vårdval och rätt till second opinion. Efterfrågan kan gå före behov. Bättre tillgänglighet bättre för både arbetsgivare och patient.. Yngreaktiva välutbildade går före äldre.
Slutsats: ingen tung evidens på undanträngningseffekt.

Ingela Nilsson-Remahl, KI; neurolog
Effekter av vårdgaranti för neurologsjuka.
Innehåll i neurologi är EP som berör 70 000 patienter, rörelsesjukdomar, strokesjukdomar som kräver snabb behandling. Pågår nu en kampanj med beteckningen AKUT. Migrän som omfattar 20% varav 1-2% är handikappande.. Detta område omfattar även trauma-sjuka. Varje år insjuknar ca 40000 inom detta område. Behandlingar har biverkningar ibland av livshotande karaktär, därför är handikappförebyggande åtgärder nödvändiga. Det behövs potenta läkemedel. I Sverige har vi 34 neurloger per 1 miljon invånare - i grannländerna är antalet mer än dubbelt så många.
Det händer att neurologpatienter med mindre behov går före patienter med större behov.
Prioritering kräver en remissgranskning av en ”portvaktsfunktion”
Det händer att remisgranskningen inte görs av en neurolog. Man beskriver att ärendet går tillbaka till VC utan att ha träffat patienten
Resurserna för de äldre går oftast till de yngre med mindre allvarliga problem.
Prioriteringar är nödvändiga utifrån behov inte tid. Det behövs nationella riktlinjer och nationell översyn över tillsynen.
Eftersnacket
Problemen kan lösas om man inte arbetar med köer utan ökar tillgängligheten, som behöver bli snabbare utan undanträngningseffekt.. Större professionalism efterlyses. Resurser och struktur är inte i första hand ett politiskt problem. Det finns emellertid ett stort intresse från politiken att jämföra sig med andra länder. Risken för undanträngningseffekter är betydligt större om man arbetar med köer.

Pass 4
Här kom ett nyinsatt inslag, där en skådespelare spelade upp en fiktiv prioriteringssituation från Åland som handlade om ett ganska litet antal patienter som led av en mycket ovanlig blodsjukdom. Medicinkostnader för en patient rörde sig av miljonbelopp, men man kom fram till den fiktiva lösningen att alla skulle få medicinen men till hälften ……. Att prioritera är också ett slags prioritering




Pass 5
PRIORITERING I PRAKTIKEN
Marie Brokvist, Prioriteringscentrum
Människovärdesprincipen lika rätt, oberoende av person och funktion.
Behovs och solidaritetsprincipen ser till största behoven.
Kostnadsefffektivitetsprincipen. Det pågår ett förtydlingsarbete, där en WEBB-handbok är på gång.
Det finns en del knäckfrågor bl a, konsekvenser för andras hälsa, patientnytta, hälsovinster eller negativa effekter,.
Arbetet måste ske med försiktighet, medvetenhet samt tydligt öppet redovisa hur det påverkar.

Syfte
Nationell samsyn, ökade förutsättningar och kommunicera, olika proffessioner, olika vårdnivåer. Samarbete med landsting och kommuner samt olika organ och myndigheter.
Tillämpningen inom kommunal vård och omsorg skall omsluta hela vård processen men i första hand på gruppnivå. Man ska även beakta både vertikala och horisontella prioriteringar.
Man beskriver syftet med prioriteringar genom hur och när vården bör utföras, sätta gränser för vad som är acceptabelt, behovstäckning samt organisering av prioriteringsarbetet.
Syftet kan preciseras genom olika beslut i vardagen, kvalitetssäkring och omfördelning.
Prioriteringar skall göras mellan likartade områden. Ett ex vi fick var att det inte är bra att göra prioriteringar mellan tandvård och hjärtsjukvård
När det gäller syftet kan man gå in på Prioriteringscentrums Webbben. Där kan man även finna en samlingsinformation.

Pass 6
ERFARENHETER FRÅN ANDRA PRIORITERINGSOMGÅNGEN I VÄSTERBOTTEN
Susanne Waldau, Västerbottens landsting
Införande av vad som behöver effektiviseras. Ransonering och effektivisering går hand i hand. Vertikal och horisontell prioritering .
Prioriteringsforum är politik, ledning och verksamhet.
I den politiska beslutsprocessen skall enbart politiker delta.
Det frigjordes ca 52 miljoner kronor till information.
Gången för beslutsprocesen har varit kantad av starkt grupptryck genom krav på ledningen. Frustration har härletts till brist på tillit till politikerna. Hur tätt kan man genomföra en prioriteringsprocessen.
Det är viktigt att ingen får frisedel i en sådan här process.
Det är också viktig att göra en processanalys.

Seminarium
BORTVAL AV ÅTGÄRDER-VAD HÄNDER SEN
Har det offentliga något ansvar för att det som prioriterats bort fortfarande är tillgängligt. Vad gäller vårdens finansiering var svaret kanske, Vård efter behov och på lika villkor varsvaret ja, medan utrymmet för innovation nej.
Sjukvård ska ges efter behov.
Bortval av vård, bör grundas på etiska principer, beslutsunderlag och process.
Grunderna för bortvalen är oftast dolda för medborgarna.
Patientnämnderna har en viktig betydelse i att kunna gå tillbaka till verksamheterna för att få motivering och förklaring till ett visst beslut. Speciellt viktig om det har skurit sig mellan den som får vård och den som vårdar.

7/10
ÖPPENHET NÄR MAN SÄTTER GRÄNSER – VAD SÄGER FORSKNINGEN OCH PRAKTIKEN

PASS 7
Daniel Naurin, Göteborgs Universitet
Transparens är ett modeord idag. Vad betyder öppenheten för politiken när den ökar.
Hur öppet och ärligt är det egentligen. Kameran på eller ej eller telefonen. EX Ringholm när han uttalade sig om poliser. Det borde vara självklart att öppenhet är en grundläggande rättighet. Den har en civiliserande effekt samt en ökad acceptans. I Sverige har vi som bekant en stark offentlighetsprincip. Öppenhet har effekter på beslutsfattandet. Den vädrar ut korruption och ger bättre kompetens.
Politik handlar om att kompromissa. Det finns risk för beslutskramp i systemet. Stängda dörrar bryter mot allmänintresset men öppnar man en dörr stänger man en annan och finner andra forum för att ta upp svåra och känsliga saker genom ex vis längre luncher.
Det behövs bättre kontroll, förståelse och process.

PASS 8
En nyinsatt punkt i med
Cecile Daoe, Oslo,
Som berättade om norska förhållanden och påpekade att det var inte pengar som saknades i Oslo. Hon poängterade att Sverige hade kommit mycket längre på området.
Norska folket är förhållandevis väldigt friska. Det gäller såväl somatik som psykiatri. Det pågår emellertid en diabetesepedemi i Norge.

SEMINARIUM
Etisk kvalitetssäkring i gränslandet prioriteringar/ransoneringar
Synonym för rangordning är ransonering. När vi inte gör något är det skarpt läge
Per Weits, ledningsstaben , Regionen Västra Götaland
Han rapporterade om prioriteringsprocessen genom att beskriva en rangordningslista (Tillstånd och åtgärd)
Projekt med enbart patientperspektiv, professionellt- samt det som är politiskt brännbart betecknades som taveksamma projekt.

Frågor som har liten dignitet, men har stor betydelse för patienten.
Detta kan ge svallvågor i media.

Man måste även ta hänsyn till intressenter som kan vara patienter, anhöriga, läkare, vårdpersonal etc.

Vi fick även information om läkares identitet som beskrevs den tid som en specialist har lagt ner i tid på sin utbildning ca 12,5 år. Med detta ville man säga att det är en mycket stark kraft i dessa frågor. Även självkänslan och integritet hänger ihop med detta.
För sjukvårdspersonal är det ganska vanligt att man går igenom en identitetskris vid förändringar som kan ge kraftiga utspel ifrån professionen.
Som i allt förändringsarbete är därför en dialog viktig vid förändringar för att öka förståelsen


PASS 9
Levi Edeskog, Vd Prioriteringscentrum
Ledning och styrning är viktiga beståndsdelar i sammanhanget likaså tydliga roller för olika aktörer. Regeringen tog en gemensam värdegrund 1996 samt Hälso- och Sjukvårdslagen är viktiga verktyg.
Nästa prioriteringskonferens kommer att vara 8-9/10 2013

HÄLSA VÅRD OCH ANSVAR 2030 – FRAMTIDEN FÖR UNGA NÄR DE BLIR GAMLA

De nyckelord som fastnade hos mig under det här avsnittet var
Gemensamma mål, gemensamma problem = gemensamma lösningar
Forskning avs förebyggande hälsovård kommer att vara viktigare än nu.
Personalen kommer att möta nya utmaningar.
Åldersstrukturen kommer att forsätta att sätta myror i huvudet på politiker och ledning, Klimatet och pandemier. Migration och barnafödande. Teknologiskt genombrott och sammanbrott samt global finanskris.

Jag fick vara med om helspäckade dagar. Jag hoppas att min sex sidor i någon mån speglar mina intryck. När jag gick igenom mina anteckningar så återupplevde jag konferensen och seminarierna väldigt tydligt.
Det kan nämnas att konferrensmiddagen var en utsökt trerättermeny.
Återigen vill jag påminna om att gå in på de hemsidor jag angett i början av denna redogörelse.
Fuengirola 2011-10-22
Naeimy Blücher Johansson