Rapport från Hälso- och sjukvårdsberedningen

HSB Sammanträde 2011-02-14

Det övergripande syftet med Hälso- och Sjukvårdsberedningen är ett lärande för politiker. Vi ska använda det första året till att skaffa kunskap om landstingets verksamhet.
Vid dagens möte hade inbjudits divisionschefen för medicin, som på ett intressanta och tankeväckande sätt berättade om verksamheten. Han visade ett antal OH, som vi senare ska få oss tillsända.
Vid medicindivisionen finns 1000 anställda och man omsätter ca 1,5 miljarder.
I medicindivisionen ingår följande verksamheter
* akutmedicin
* ambulanssjukvård
* hjärtvård
* internmedicin
* infektion
* njurvård
* neurologi – rehabilitering
* vårdadministrativ enhet

Den största ekonomiska volymen är störst inom medicin (drygt en tredjedel). Därefter kommer infektion. De övriga verksamheterna omspänner ungefär lika stora delar mellan tummen och pekfingret. Landstinget beställer även vård från sjukhusen i Torsby och Arvika och har en del avtal speciellt med Örebro läns landsting som har till huvudsyfte att serva östvärmlänningar. Det finns även samarbete med Drottnings Sjukhus i Göteborg och Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Ambulanssjukvård
Förutom landstingets egen har vi en upphandlad ambulanssjukvård i Munkfors och Arvika. En del av den upphandlade vården är under diskussion och förändring.
SOS dirigerar samtlig ambulanssjukvård.
Det finns ett samordningssystem. Målsättning är att 95% av patienterna ska nås inom 25 min vid prio 1 larm.
Det finns 25 ambulanser varav 19 är bemannade dygnet runt.
Det finns ett samarbete med Räddningstjänsten som kan vara först på plats och ge första hjälpen. Denna verksamhet finns i Kristinehamn.
Ambulanserna är alltid bemannade med minst en sjuksköterska. Alla sjuksköterskor i ambulansen är idag inte specialutbildade men det är målet.
Ambulansen har förändrats från en transportorganisation till att kunna ge kvalificerad vård ute på vägen.
Det är lätt att rekrytera personal till ambulansen. En samordning kommer att ske mellan ambulanssjukvård och andra liggande sjukvårdstransporter – bårtaxi t ex.

Akutmottagning
Det är en dygnet runt verksamhet. Där finns medicin, kirurgi och ortopedi som är de största.
Vid de undersökningar som gjorts har inte framkommit annat än att de som söker gör det för att det finns ett adekvat behov – inte i onödan.

Tillgänglighet
Tillgänglighet för planerade vårdbesök fungerar bra
Tid till en första läkarbedömning kan förbättras. Målet är att man ska få träffa en doktor inom 1 timme. Idag är procentsatsen 41 %. Målet är att man ska vara färdigbehandlade på akuten inom 4 timmar. Idag är 73% klara för utskrivning därifrån till hemmet eller någon annan stans.
Beläggningen på vårdavdelning i Karlstad ser bättre ut idag än tidigare, men det händer att man måste lägga in på ”fel” avdelning på grund av platsbrist på den rätta. Målet är att mindre än ½ procent ska vara på fel ställe.
Eftersom det är viktigt med ett flöde av patienter har man som mål att skriva ut färdigbehandlade före kl 12. Idag är procentsatsen 30%.

Telefontillgängligheten kan utvecklas

Man tillämpar ett triagesystem (sortering), där den sjukaste ska få hjälp först.
Vid telefonsamtal där man inte får svar har man ett återuppringningssystem, som fungerar bra.
Man tittar även på nyckeltal – jämför sig med andra vårdinrättningar. NYSAM
Det är brist på läkarsekreterare på akuten

Vänte-/vistelsetiden på akuten är at 70% i Karlstad och 90% i Arvika och Torsby får hjälp inom tidsmålet. Torsby och Arvika ligger bättre till än Karlstad. Man arbetar mycket med att ambulansen är en del i det nära sjukvårdsverksamheten. En aktuell fråga är att skapa effektiva vårdkedjor för allvarliga akuta tillstånd. Det behövs också en utveckling för mindre akuta situationer
I att utveckla akutsjukvården är S:t Göran i Stockholm en förebild, som har gjort ett omtalat utvecklingsarbete.
Divisionschefen framhåller att allt förändringsarbete ska komma nerifrån – att personalen upptäcker hur förändringen ska effektueras.

Viktiga ledord
• 4 timmars regeln
• Läkarbedömning inom 1 timme
• Kvallitet och säkerhet
• God arbetsmiljö

Vi fick följande frågor att fundera över
• specialläkare inom akutsjukvård i Värmland
• borde vi ha det
• skulle det lösa våra problem

Idag finns inte specialitéten akutläkare. Det är viktigt att man har en gemensam bas för att möta och behandla multisjuka
En kommentar till viljan att jobba med akutsjukvård var att så länge man är ung kan det vara spännande och intressant att jobba med sådana arbetsuppgifter men med åren brukar man vilja gå över till andra områden
Det pågår förändringar av arbetet inom akuten där ledarrollen är övergripande och det krävs ett processledarskap.

Hälso- och Sjukvårdsberedningen önskade ytterligare informationstillfällen i ämnet, vilket vi blev lovade. Även landstingsfullmäktige skulle få del av denna information.

Tillgången på läkare är i stora drag tillfredsställande med lite frågetecken för hematologi, rematologi

Exempel på frågor som vi ska ta upp framöver:
• långsiktig plan – ärendehantering
• bygga upp kunskap
• akutsjukvården – igen
• telefontillgänglighet
• förändrade krav på valfrihet i vården
• psykiatrin – rättspsykiatrin


Vi fick även en mycket omfattande och intressant genom gång av bakgrund och hantering av lex Maria ärenden av Anette Landbu Roos, vilket jag återkommer
Akutprocessen
Den beskrevs för oss genom att det finns olika ingångar. Exempel som gav oss var att man kan komma till vård genom
• ambulanstransport
• remiss från vårdcentral
• från en vårdavdelning

1/3 av alla som söker blir inlagda och inom medicin är det ungefär hälften