Strokeseminarium i Örebro 2011-01-27

STROKESEMINARIUM I ÖREBRO 2011-01-27

Vi var några landstingsanknutna personer som deltog i seminariet, där jag var den enda politikern från Värmland. De övriga var sjukvårdspersonal och sjukvårdsadministratörer.
Föredragande var olika projektledare från socialstyrelsen, prioriteringsordförande för nationella riktlinjer.
Vi fick en genomgång i hur arbetet har gått till.

Syftet med dagen var att få ett underlag till beslut. Inte fatta några beslut Vi fick också det senaste inom området och en information om olika studier som pågår inom området inom socialstyrelsen.

Marie Lorens som är enhetschef på socialstyrelsen gick igenom kunskapsstyrning, som omsättes i nationella riktlinjer och även till den lokala anpassningen med fokus på god hälsa. Uppföljningar är viktiga och IT underlättar i arbetet. Det är även viktigt att man använder samma termer och begrepp.
Internationella indikatorer är till nytta vid jämförelser. (Det finns ett 30-tal olika indikatorer.)

En annan uppgift är att ta fram nationella riktlinjer och formulera olika uppdrag. Det ska leda till öppna system och beslut samt ett ordnat utförande i strokevården.

Arbete pågår i olika arbetsgrupper såsom faktagrupp, hälsoekonomisk grupp, prioriteringsgrupp och indikatorgrupp.

Det finns ett 40-tal olika nationella riktlinjer inom olika områden som socialstyrelsen har utarbetat och totalt 164 rekommendationer. Enligt socialstyrelsen skall man i fortsättningen inte ge några ytterligare riktlinjer utan uppdatera de som redan finns. Ett arbete som fortgår efter ett schema – i år är det strokevårdens riktlinjer som ligger på dagordningen för uppdatering.

Utvärderingen består av att man tittar på struktur, resultat och kostnader. Man utvärderar även andra områden ex vis överbeläggning. Man tittar även på landstingets och kommunernas verksamheter och vad som är gemensamt. Man arbetar även med hur man ska kunna implementera – tittar brett. Viktigt att kommunerna kommer med i det här eftersom eftervård och rehabilitering sker oftast där.

Syftet från landstingens sida är att synliggöra process, struktur och resultat mellan landsting och sjukhus. Synliggöra strokevårdens kostnader särskilt i förhållande till resultat.

Samkörning av kommunernas och landstingens register kan i en analys ge svar på effektivitet/resultat för brukaren. Hemsjukvården är viktig. Ansvaret där ser olika ut

De gemensamma insatserna som ges i landsting och kommun ger en uppfattning om storleken på funktionsnedsättningen, bostadssätt. I en enkät har brukaren fått självuppskatta sin hälsa.

När socialstyrelsen har arbetat klart kommer landstingen att få ta del av materialet och komma med synpunkter på om synen är gemensam.





VÅRD PÅ STROKEENHET
En person med akut stroke bör vårdas på strokeenhet. Tidsaspekten är viktig. Vård/behandling ska sättas igång 3 timmar efter insjuknandet för bra effekt och resultat.
Stroketrombolys har bra effekt, även där kommer tidsaspekten in. Ju snabbare desto bättre – inte vänta och se. Frågan om tillgången till datortomografi för att se om det är en propp eller blödning som förorsakar tillståndet kom upp och är viktig för fortsättningen. Det kan vara viktigt att få klarhet i det. Problemet kan vara att det inte finns tillgång till datortomografi nattetid på vissa sjukhus och då kan man förlora tid..

Trombylys kan man emellertid ge på alla sjukhus i vårt område utom i Ludvika.

Redan i ambulansen kan man sätta igång ett trombolyslarm Trombolyslarm förekommer i 8% av fallen i Sverige. I andra länder 15%. I London har man gått till 12 % från 2% på ett år.

Vården på strokeenhet består i akut omhändertagande och rehabilitering. Det är viktigt att en strokepatient vårdas på strokeenhet inte på vanlig vårdavdeling
Det är även viktigt att man kommer till en strokeenhet under insjuknandedygnet.

EMBOLI – KAROTIKIRURGI
Tilltäppning/förträngning av halspulsådern. Det kirurgiska ingreppet har en väntetid på 3 månader och då kan det vara för sent. Väntemediantiden är ca 2 veckor. Karotikirurgi är mer effektivt för män än för kvinnor.


Strokeinriktad hemrehabilitering är vanlig och ges i fler fall till kvinnor än till män. Männens rehabilitering är sjukhusanknuten. Fler kvinnor än män går på återbesök.

LIVET EFTER STROKE FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
Viktigt med hög kompetens bland personalen på särskilt boende. Anhöriga är viktiga . Viktigt att öka kunskapen om hur brukare och anhöriga har det under första året.
Depressioner är vanliga både bland brukare och anhöriga.

Landstinget i Värmland har avsatt 800000 till förbättring av strokerehabiliteringen

VIKTIGT
1. En sk TIA-attack som man tidigare avfärdat med ett ”bara” är oftast en varning till en stroke och ska behandlas. Behandlingen består oftast av ett dygn på sjukhus.
2. TIA-operation kan komma ifråga – ny indikator.
3. Utökat samarbete med kommunerna viktigt.
4. Kunskapsöverföring viktigt – bra, dåligt
5. Glöm inte patienterna och de anhöriga
6. Analysera siffrorna och identifiera problemen. Jämlik vård, socioekonomiska skillnader. Skillnader i vården som ges.

INFORMATIONSKAMPANJ KOMMER ATT SKE UNDER 3 ÅR MED START HÖSTEN 2011

En mycket intressant dag och en välkommen aktivitet för att öka min kunskap

Det här en redogörelse från en lekman - i högsta grad.