Regionfrågan

Kristinehamn 2011-04-04

Regionfrågan

Det blev ett klart avståndstagande till ett samgående med Västragötalandregionen vid tisdagskvällens möte i Kristinehamn. En viljeyttring som folkpartiet har tagit till sig.
Det finns en lång rad argument till att det är dags för att ha större administrativa områden att ingå i för att bättre klara av medborgarservicen.
Det handlar bl a om att:
- höja utbildningsnivån och trygga behovet av kompetens
- öka jämställdheten och mångfalden för att skapa bättre livsmiljöer
- öka företagandet och stimulera entreprenörskap
- utvidga och sammanlänka lokala arbetsmarknadsregioner genom ökad kollektivtrafik såväl lokalt som till närbelägna centra, nationellt och internationellt, snabbtåg till de större städerna i Sverige och till Oslo samt förbättrad infrastruktur
- tillgänglighet i hälso- och sjukvården
- erbjuda universitetsstudier med hög kvalité och med goda möjligheter till forskning
- institutionaliserad samverkan med Oslo
- samverkan kring Vänern som vattenresurs
- E 18
Var kan vi då få det bästa utbytet mot ovannämnda bakgrund väster-, österut eller att behålla Värmland som egen region. Eftersom hela projektet bygger på ett större antal innevånare än de ca 270000 som nu bor i Värmland måste ett sådant alternativ kompletteras med förhandlingar med näraliggande regioner för att möjliggöra att staketen däremellan blir låga. Vi har idag ett omfattande samarbete och upphandlar vård i Göteborg på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Akademiska i Uppsala samt Örebro Universitetssjukhus. Vid dessa sjukhus kan värmlänningarna få specialistvård. Ska Värmland bilda egen region bygger det naturligtvis på att vi kan fortsätta denna samverkan.
Såsom ärendet ser ut idag i landstinget har vi att ta ställning till om vi ska gå in i Västra Götaland eller förkasta det. Tycker vi inte det är det mest optimala alternativet säger vi ett rungande nej och går en annan väg - exempelvis mot Örebro. Personligen känner jag en stor besvikelse över det här tillståndet eftersom splittringen är så stor i Värmland inte minst inom de olika partierna, därför kändes det välgörande att enigheten var så samstämd i Kristinehamn. Jag kommer personligen att arbeta för en annan lösning än västragötalands- alternativet i landstinget.
Vid det tidigare omnämnda mötet framkom – som sagt – en tydlig viljeinriktning från östvärmlänningarna att söka sig österut och det fanns önskemål om att snabbutreda frågan.
När frågan sist var uppe 2008 förkastades förslaget av olika anledningar men idag finns ett nyvaknat intresse hos Örebro att gå ihop med oss. De argument som framfördes på mötet avseende örebrovarianten är alltså ca 3 år gamla. Det är viktigt för oss i östra Värmland att få veta vad som ligger i Örebros återupptagna intresse och därför ska man snarast göra en utredning för att en gång för alla få veta dagsläget – först då kan vi gå till beslut. Det finns ett stort intresse bland politiker i östra Värmland att få en sådan utredning utförd. Det är också viktigt att vi är delaktiga i hela processen för väljer inte vi, väljer någon annan åt oss, det sistnämnda är det klart sämsta alternativet.
Naeimy Blücher Johansson (FP)
Landstingsledamot för östra Värmland

Rapport från Hälso- och sjukvårdsberedningen

HSB Sammanträde 2011-02-14

Det övergripande syftet med Hälso- och Sjukvårdsberedningen är ett lärande för politiker. Vi ska använda det första året till att skaffa kunskap om landstingets verksamhet.
Vid dagens möte hade inbjudits divisionschefen för medicin, som på ett intressanta och tankeväckande sätt berättade om verksamheten. Han visade ett antal OH, som vi senare ska få oss tillsända.
Vid medicindivisionen finns 1000 anställda och man omsätter ca 1,5 miljarder.
I medicindivisionen ingår följande verksamheter
* akutmedicin
* ambulanssjukvård
* hjärtvård
* internmedicin
* infektion
* njurvård
* neurologi – rehabilitering
* vårdadministrativ enhet

Den största ekonomiska volymen är störst inom medicin (drygt en tredjedel). Därefter kommer infektion. De övriga verksamheterna omspänner ungefär lika stora delar mellan tummen och pekfingret. Landstinget beställer även vård från sjukhusen i Torsby och Arvika och har en del avtal speciellt med Örebro läns landsting som har till huvudsyfte att serva östvärmlänningar. Det finns även samarbete med Drottnings Sjukhus i Göteborg och Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Ambulanssjukvård
Förutom landstingets egen har vi en upphandlad ambulanssjukvård i Munkfors och Arvika. En del av den upphandlade vården är under diskussion och förändring.
SOS dirigerar samtlig ambulanssjukvård.
Det finns ett samordningssystem. Målsättning är att 95% av patienterna ska nås inom 25 min vid prio 1 larm.
Det finns 25 ambulanser varav 19 är bemannade dygnet runt.
Det finns ett samarbete med Räddningstjänsten som kan vara först på plats och ge första hjälpen. Denna verksamhet finns i Kristinehamn.
Ambulanserna är alltid bemannade med minst en sjuksköterska. Alla sjuksköterskor i ambulansen är idag inte specialutbildade men det är målet.
Ambulansen har förändrats från en transportorganisation till att kunna ge kvalificerad vård ute på vägen.
Det är lätt att rekrytera personal till ambulansen. En samordning kommer att ske mellan ambulanssjukvård och andra liggande sjukvårdstransporter – bårtaxi t ex.

Akutmottagning
Det är en dygnet runt verksamhet. Där finns medicin, kirurgi och ortopedi som är de största.
Vid de undersökningar som gjorts har inte framkommit annat än att de som söker gör det för att det finns ett adekvat behov – inte i onödan.

Tillgänglighet
Tillgänglighet för planerade vårdbesök fungerar bra
Tid till en första läkarbedömning kan förbättras. Målet är att man ska få träffa en doktor inom 1 timme. Idag är procentsatsen 41 %. Målet är att man ska vara färdigbehandlade på akuten inom 4 timmar. Idag är 73% klara för utskrivning därifrån till hemmet eller någon annan stans.
Beläggningen på vårdavdelning i Karlstad ser bättre ut idag än tidigare, men det händer att man måste lägga in på ”fel” avdelning på grund av platsbrist på den rätta. Målet är att mindre än ½ procent ska vara på fel ställe.
Eftersom det är viktigt med ett flöde av patienter har man som mål att skriva ut färdigbehandlade före kl 12. Idag är procentsatsen 30%.

Telefontillgängligheten kan utvecklas

Man tillämpar ett triagesystem (sortering), där den sjukaste ska få hjälp först.
Vid telefonsamtal där man inte får svar har man ett återuppringningssystem, som fungerar bra.
Man tittar även på nyckeltal – jämför sig med andra vårdinrättningar. NYSAM
Det är brist på läkarsekreterare på akuten

Vänte-/vistelsetiden på akuten är at 70% i Karlstad och 90% i Arvika och Torsby får hjälp inom tidsmålet. Torsby och Arvika ligger bättre till än Karlstad. Man arbetar mycket med att ambulansen är en del i det nära sjukvårdsverksamheten. En aktuell fråga är att skapa effektiva vårdkedjor för allvarliga akuta tillstånd. Det behövs också en utveckling för mindre akuta situationer
I att utveckla akutsjukvården är S:t Göran i Stockholm en förebild, som har gjort ett omtalat utvecklingsarbete.
Divisionschefen framhåller att allt förändringsarbete ska komma nerifrån – att personalen upptäcker hur förändringen ska effektueras.

Viktiga ledord
• 4 timmars regeln
• Läkarbedömning inom 1 timme
• Kvallitet och säkerhet
• God arbetsmiljö

Vi fick följande frågor att fundera över
• specialläkare inom akutsjukvård i Värmland
• borde vi ha det
• skulle det lösa våra problem

Idag finns inte specialitéten akutläkare. Det är viktigt att man har en gemensam bas för att möta och behandla multisjuka
En kommentar till viljan att jobba med akutsjukvård var att så länge man är ung kan det vara spännande och intressant att jobba med sådana arbetsuppgifter men med åren brukar man vilja gå över till andra områden
Det pågår förändringar av arbetet inom akuten där ledarrollen är övergripande och det krävs ett processledarskap.

Hälso- och Sjukvårdsberedningen önskade ytterligare informationstillfällen i ämnet, vilket vi blev lovade. Även landstingsfullmäktige skulle få del av denna information.

Tillgången på läkare är i stora drag tillfredsställande med lite frågetecken för hematologi, rematologi

Exempel på frågor som vi ska ta upp framöver:
• långsiktig plan – ärendehantering
• bygga upp kunskap
• akutsjukvården – igen
• telefontillgänglighet
• förändrade krav på valfrihet i vården
• psykiatrin – rättspsykiatrin


Vi fick även en mycket omfattande och intressant genom gång av bakgrund och hantering av lex Maria ärenden av Anette Landbu Roos, vilket jag återkommer
Akutprocessen
Den beskrevs för oss genom att det finns olika ingångar. Exempel som gav oss var att man kan komma till vård genom
• ambulanstransport
• remiss från vårdcentral
• från en vårdavdelning

1/3 av alla som söker blir inlagda och inom medicin är det ungefär hälften

Strokeseminarium i Örebro 2011-01-27

STROKESEMINARIUM I ÖREBRO 2011-01-27

Vi var några landstingsanknutna personer som deltog i seminariet, där jag var den enda politikern från Värmland. De övriga var sjukvårdspersonal och sjukvårdsadministratörer.
Föredragande var olika projektledare från socialstyrelsen, prioriteringsordförande för nationella riktlinjer.
Vi fick en genomgång i hur arbetet har gått till.

Syftet med dagen var att få ett underlag till beslut. Inte fatta några beslut Vi fick också det senaste inom området och en information om olika studier som pågår inom området inom socialstyrelsen.

Marie Lorens som är enhetschef på socialstyrelsen gick igenom kunskapsstyrning, som omsättes i nationella riktlinjer och även till den lokala anpassningen med fokus på god hälsa. Uppföljningar är viktiga och IT underlättar i arbetet. Det är även viktigt att man använder samma termer och begrepp.
Internationella indikatorer är till nytta vid jämförelser. (Det finns ett 30-tal olika indikatorer.)

En annan uppgift är att ta fram nationella riktlinjer och formulera olika uppdrag. Det ska leda till öppna system och beslut samt ett ordnat utförande i strokevården.

Arbete pågår i olika arbetsgrupper såsom faktagrupp, hälsoekonomisk grupp, prioriteringsgrupp och indikatorgrupp.

Det finns ett 40-tal olika nationella riktlinjer inom olika områden som socialstyrelsen har utarbetat och totalt 164 rekommendationer. Enligt socialstyrelsen skall man i fortsättningen inte ge några ytterligare riktlinjer utan uppdatera de som redan finns. Ett arbete som fortgår efter ett schema – i år är det strokevårdens riktlinjer som ligger på dagordningen för uppdatering.

Utvärderingen består av att man tittar på struktur, resultat och kostnader. Man utvärderar även andra områden ex vis överbeläggning. Man tittar även på landstingets och kommunernas verksamheter och vad som är gemensamt. Man arbetar även med hur man ska kunna implementera – tittar brett. Viktigt att kommunerna kommer med i det här eftersom eftervård och rehabilitering sker oftast där.

Syftet från landstingens sida är att synliggöra process, struktur och resultat mellan landsting och sjukhus. Synliggöra strokevårdens kostnader särskilt i förhållande till resultat.

Samkörning av kommunernas och landstingens register kan i en analys ge svar på effektivitet/resultat för brukaren. Hemsjukvården är viktig. Ansvaret där ser olika ut

De gemensamma insatserna som ges i landsting och kommun ger en uppfattning om storleken på funktionsnedsättningen, bostadssätt. I en enkät har brukaren fått självuppskatta sin hälsa.

När socialstyrelsen har arbetat klart kommer landstingen att få ta del av materialet och komma med synpunkter på om synen är gemensam.





VÅRD PÅ STROKEENHET
En person med akut stroke bör vårdas på strokeenhet. Tidsaspekten är viktig. Vård/behandling ska sättas igång 3 timmar efter insjuknandet för bra effekt och resultat.
Stroketrombolys har bra effekt, även där kommer tidsaspekten in. Ju snabbare desto bättre – inte vänta och se. Frågan om tillgången till datortomografi för att se om det är en propp eller blödning som förorsakar tillståndet kom upp och är viktig för fortsättningen. Det kan vara viktigt att få klarhet i det. Problemet kan vara att det inte finns tillgång till datortomografi nattetid på vissa sjukhus och då kan man förlora tid..

Trombylys kan man emellertid ge på alla sjukhus i vårt område utom i Ludvika.

Redan i ambulansen kan man sätta igång ett trombolyslarm Trombolyslarm förekommer i 8% av fallen i Sverige. I andra länder 15%. I London har man gått till 12 % från 2% på ett år.

Vården på strokeenhet består i akut omhändertagande och rehabilitering. Det är viktigt att en strokepatient vårdas på strokeenhet inte på vanlig vårdavdeling
Det är även viktigt att man kommer till en strokeenhet under insjuknandedygnet.

EMBOLI – KAROTIKIRURGI
Tilltäppning/förträngning av halspulsådern. Det kirurgiska ingreppet har en väntetid på 3 månader och då kan det vara för sent. Väntemediantiden är ca 2 veckor. Karotikirurgi är mer effektivt för män än för kvinnor.


Strokeinriktad hemrehabilitering är vanlig och ges i fler fall till kvinnor än till män. Männens rehabilitering är sjukhusanknuten. Fler kvinnor än män går på återbesök.

LIVET EFTER STROKE FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
Viktigt med hög kompetens bland personalen på särskilt boende. Anhöriga är viktiga . Viktigt att öka kunskapen om hur brukare och anhöriga har det under första året.
Depressioner är vanliga både bland brukare och anhöriga.

Landstinget i Värmland har avsatt 800000 till förbättring av strokerehabiliteringen

VIKTIGT
1. En sk TIA-attack som man tidigare avfärdat med ett ”bara” är oftast en varning till en stroke och ska behandlas. Behandlingen består oftast av ett dygn på sjukhus.
2. TIA-operation kan komma ifråga – ny indikator.
3. Utökat samarbete med kommunerna viktigt.
4. Kunskapsöverföring viktigt – bra, dåligt
5. Glöm inte patienterna och de anhöriga
6. Analysera siffrorna och identifiera problemen. Jämlik vård, socioekonomiska skillnader. Skillnader i vården som ges.

INFORMATIONSKAMPANJ KOMMER ATT SKE UNDER 3 ÅR MED START HÖSTEN 2011

En mycket intressant dag och en välkommen aktivitet för att öka min kunskap

Det här en redogörelse från en lekman - i högsta grad.

UTBILDNINGSDAGAR i Arvika 9-10 dec 2010

UTBILDNINGSDAGAR FÖR LANDSTINGET 9-10 DEC 2010 I ARVIKA

Landstingsgruppen med ersättare var inbjudna till ovanst utbildningsdagar.Gert ledde utbildningen tillsammans med vår politiske sekreterare Susanne Sävenfalk. Till olika avsnitt hade inbjudits olika experter inom verksamheterna.

Här kommer jag att kort redogöra kort för de olika avsnitten.

Först ut på plan var forskningsledare Maria Klässbo som berättade om arbetet med nationella riktlinjer.

Socialstyrelsen har tagit fram 15 olika nationella riktlinjer inom olika områden. Det kommer eventuellt att bli några fler, men i fortsättningen kommer de som finns att uppdateras.

Förutom de bilder som vi fick ta del av och som jag har i min dator. Budskapet från Maria Klässbo var att det krävs systematik i jobbet för att man ska kunna arbeta optimalt med detta. För att detta ska komma till stånd krävs politiska beslut. Det budskapet tog vi naturligtvis till oss och kommer att ta in i vårt fortsatta arbete.

Därefter arbetade vi med den politiska organisationen och jobbet i styrelser, utskott, beredningar, nämnder mm. Vi tog även upp landstingsgruppens arbetsformer i majoritet. Vi tryckte på vikten av intern information/dialog. Om en enskild ledamot tänker göra utspel/inspel i debatter av olika slag är det viktigt att vi informerar om detta till gruppledare/övriga värmlandsalliansen.
Stort och viktigt utrymme fick fleråsplanen 2012—14.Efter att vi bildat majoritet med miljöpartiet har man omarbetat planen för att samtliga partier i koallitionen skulle få med sin politik i framtidsjobbet. Planen kommer att beslutas i landstingsfullmäktige den 17 dec 2010. Miljöfrågorna har naturligtvis fått en ny roll igenom MP i form av hållbar utveckling av all verksamhet genom aktivt och viktigt miljöarbete för landstinget framöver
Några andra nedslag i planen är att man i fortsättningen ska kunna direkt kontakta en specialistmottagning utan att gå omvägen om vårdcentralen för remiss.
Akutläkare ska i framtiden bli en specialité.
Man ska arbeta med teamsamverkan, där olika yrkesgrupper ska arbeta närmare varandra. Som ett ex behöver man kanske inte alltid träffa en läkare utan behovet kan bestå i att man träffar en kurator eller kanske en speciallistsjuksköterska.
Planen vittnar även om att det är viktigt att vårdpersonalen har tillgång till effektiva administrativa system – olika datasystem ska kunna ”prata” med varandra.
Rörliga team kommer i framtiden att vara viktigt för att nå dem som har svårt att själva nå vården. Det är inte alltid nödvändigt att bygga stora hus runt en verksamhet för att den ska fungera..

Ett viktigt led i den framtida vården - och att vården ska komma till patienten - är inrättande av luftburen ambulansjukvård. Till detta avsnitt hade inbjudits ambulansöverläkare Erik Rinstad som informerade om detta. Till grund för detta hade han tillsammans med utvecklingsledare Lennart Hellqvist, verksamhetsutvecklare Eva-Lena Aspetorp och konsult Peter Linhard gjort en utredning som resulterat i en slutrapport – Ambulanshelikopter i Värmland -. Denna slutrapport finns att ta del av på www.liv. se. Nyckelordet för inrättandet av en ambulanshelikopter är TIDSVINSTER på alla plan i den vårdkedjan. Rapporten är mycket intressanta och välskriven.

VD Lars Bull informerade om den nya trafikförsörjningsmyndigheten som träder i kraft den 1 januari 2012.

Vi diskuterade också värdet av ta upp de eventuella klagomål och för all del beröm som kommer oss till del och vidarebefordra det till ledningen för verksamheterna genom vår gruppledare Gert Ohlsson eller någon av landstingsledamöterna. Det finns redan nu en upparbetad rutin för detta.

Som sagt två värdefulla dagar för oss som fått förtroendet att utveckla landstingspolitiken under mandatperioden.

En decembereftermiddag

Jag har just bakat bullar utan saffran, efterom jag glömde detta. Det får gå bra ändå. Oj vad mycket mat med julbord och annat det är så här års. Kvällen som kommer ska jag tillbringa på Statt för att delta i avtackning och uppvakting av pensionäre och "25-åringar". Det brukar vara trevligt med underhållning och god mat.
REsten av veckan ska jag delta i en utbildning för fp-gruppens landstingsledamöter i Arvika, vilket jag ser framemot. Vildhunden Vilda slet sig i dag på promenaden eftersom det kom två harar i vägen. Min första tanke var naturligtvis att nu skulle våra väga skiljas för alltid, men hon kom tillbaka och tyckte nog att hon varit duktig medan jag var arg som ett bi. Nu ligger hon i mitt knä medan jag skriver på datorn. Man får inte vara långsint när man är matte till ett sådant odjur. Benämningen odjur har hon bara en kort stund och till salu är hon en ännu kortare stund, men jag nuddar vid tanken ibland. Även katter ska döden dö. Vi har ett rikt djurliv här i Jakobsberg. Under en kvällsprommenad till stationen såg vi en iller/hermelin som hade skrudat om ´till vit vinterpäls. Den var söt men Vilda och jag höll oss på behörigt avstånd. En annan dag tittade en räv upp ur älvravinen på tomten. Fågellivet nere i dalgången är rikt och en dag i veckan hade vi en hel svärm med rödbröstade domherrar. Kul med det rika djurlivet mitt inne i Kristinehamn. Det är något att glädjas åt när det f ö är kallt och otrivsamt att gå ut.

Mitt första landstingsfullmäktige

Nu tänker jag komma igång med bloggen igen och börjar med en redogörelse för det första landstingsfullmäktige för mandatperidoden. Det var igår och platsen var Bibliotekshuset i Karslstad. Förutom tre ärenden, som handlade av bidrag till peruk, höjning av tandvårdstaxan samt bibehållande av skattesatsen med 10.75 per skattekrona, förrättades det val. Det utdelades också utmärkelsen kvartalets idé, som bestod av en stegge som låg ner på golvet. Det var två medarbetare på Torsby Sjukhus, som utvecklat stegen, som används i rehabiliteringen av strokepatienter bl a i syfte att lyfta på fötterna. Snubblar man så lossnar ribban lätt med hjälp av kardborreband. Mycket intressant
Vi fick även en genomgång av landstingets ekonomi och prognosen är att vi i år kommer att gå med ett överskott medan nästan år visar ett underskott på dryga 200 miljoner, vilket kan innebära stora förändringar för landstingsprimärvården. Man pratare om en minskning av 50 tjänster inom vårdcentralerna Ekonomin kommer vi tillbaka till vid nästa möte som är den 17 dec.
Under dagen fick vi även information om en ny webbplats för att öka tillgänglighet. Den nya webbplatsen hittar vi på www.1177.se/varmland och det ska i framtiden vara ingågen till landstinget. Där ska man kunna få rådgivning. Man ska kunna finna svar på aktuella allmänna frågor -ex.vis nu kan det handla om influensa -. Webbplatsen www.liv.se ska finnas parallellt men där ska man finna frågor av mer adminstrativ art och av demokratisk natur. Jag kommer att återkomma till detta. Om ca 2 veckor lanserar man www.1177.se/varmland. Det kan vara ett bekymmer med att inte alla har den datorvana som krävs för att kunna utnyttja detta fullt ut. Hur man tänker runt detta kommer jag att ställa frågor runt senare.
Dagen avslutades med trevlig samvaro med middag på Statt samt avtackning av avgående ledamöter.

Sista dagen före valdagen

Jag startade dagen i morse i Broängskyrkan med kvinnofrukost. Isa Halvarsson berättade om sin tid i maktens korridorer och om olika dignitärer som hon mött i det uppdraget. Därefter fanns jag på gågatan och delade ut disktrasor. Det blev även tid till att sitta i valstugan. Det var understundom fullt av besökare, men det avtog framåt eftermiddagen.
I samband med hundrundan delade jag ut de sista disktrasorna i brevlådorna i grannskapet.
Jag har hittat fram till vävstolen och det blev några ytterligare decimeter trasmatta. Jag hann även med att vara damsugsförare. Jag har avslutat kvällen med ost och kex samt några stickvarv. Livet börjar så smått återvända.
Tidig morgon väntar i morgon, då skall valsedlar finnas på plats i vallokalerna och jag har blivit tilldelad två lokaler - allt är förberett för att finnas där kl 8.00 när de öppnar.
Resultatet är nog inte klart förrän samtliga röster är räknade, men jag gläds åt alla glada tillrop och vänliga klappar på axlarna. Skillnaden i det avseendet är markant mot förra valet.

Valdebatt i lokal-tv

I går kväll kändes det väl lite av kampanjfinal i och med att vi hade en debatt i lokal-tv. Det var i stora delar en bra debatt. Som vanligt innehöll den en hel del överdrifter och siffror som man inte hade möjlighet att kontrollera. Man ska inte underskatta tittarnas/lyssnarnas förmåga att genomskåda det mest flagranta. De återstående dagarna fram till valet ska jag naturligtvis använda på bästa sätt för att informera väljare för att rösta liberalt genom lägga sin röst på Folkpartiet.
Jag har ju lite vanligt politiskt arbete också. Under eftermiddagen har jag socialnämnd med olika ärenden. Vi ska bl a få en uppföljningsinformation om hur det gått för de ensamkommande flyktingbarnen. Det ska bli intressant.

Nu är nog inte vävstolen långt borta. Det ska bli roligt att ta i tu med mattorna igen.

Ytterligare en dag i valrörelsen

Idag har det blivit en del skrivande på olika sätt. Det mesta kan man nog ta del av i NKP. Idag har jag konstaterat att tiden räcker inte till på långa vägar. En förarglig dubbelbokning när jag skulle varit i valbyrån men jag upptäckte det lyckligtvis och kom dit - dock lite försenad. Jag var glad att jag kom dit för det kom in några glada och intresserade ungdomar från Brogårdsskolan som ställde en massa intressanta frågor. Jag har inte träffat så många ungdomar där tidigare. Men mina partikamrater har pratat om trevliga liknande möten. Nu har även jag fått förmånen. Så tittade ett par av våra LUFFARE in på ett spontanbesök. Å, vad det är roligt. Det verkar som det kan bli mycket aktivitet på den fronten. Hoppfullt!!!!!
Kvällen tillbringade jag på Christinateatern i en kulturdebatt. En ung trubadurska underhöll mellan frågorna.

Valrörelsen fortsätter

Gårdagen startade jag, efter hundrundan, med att leva gatuliv med Alliansens landstingspolitiker och delade ut information och naturligtvis disktrasorna. Jag tycker att valvinden värmer gott i ryggen, trots begynnande höstkyla, och hoppas att jag har rätt.
Efter en snabb lunch och lite förberedelser inför eftermiddagen i Storfors begav jag mig dit. Inte så upplyftande för en folkpartist men jag var i gott sällskap av moderater, centerpartister kristdemokrater och sjukvårdpartister. Så småningom infann sig en stor valbuss med riksdagsmannen Jan-Evert Rådström i. Det blev lite utdelning av valinformation och disktrasor. Det var lite svårare att bli av med detta här i Storfors, men jag var förvarnad om att det är stor S-märkning där.
Det bjöds på varmkorv och kaffe. Lite höstkyla fanns men f ö kändes det varmt.
Därefter tog vi en biltur upp i Bergslagen och sjösystemet innan vi kom hem i skymningen.

SPF-bussen på Torget i Kristinehamn

Eftermiddagen har jag tillbringat på Torget tillsammans med pensionärer vid deras besökande husbil. Frågorna vi fick handlade ju mycket om äldres vilkor. Vårdfrågor och samarbete mellan kommun och landsting naturligtvis. Jag trängde in ett inlägg om höjning av pensioner samt skattesänkningar för pensionärer vid årsskiftet. För ensamtående garantipensionärer handlar det och sänkningar motsvarande 7300/per år och för makar tillsammans drygt 14000/år. Sänkningen presenterades i samband med att man lämnade ut valmanifestet.
I morgon deltar jag i ett lunchmöte på Torget som handlar om landstingsfrågor.

Debatt på Universitetet i Karlstad

Igår blev jag med kort varsel inbjuden att delta i en debatt/samtal om mänskliga rättigheter på Karlstads Universitet tillsammans med övriga politiska partiet. Det var ett antal intresserade som åhörare. Vi diskuterade migrantarbetarkonventionen.
Inget EU-land -inte heller Sverige- har ratificerat denna konvention. Enl uppgift anser man att det finns en rad konventioner som med sitt innehåll överlappar denna.
Del av denna innehåller hur Sverige ska hantera förekomsten av tortyr bl a. Mänskliga rättigheter (MR) är ju inte endast fråga som hör hemma i utrikespolitiken utan MR handlar om även inom kommun och landsting. Rätten till lika vård och utbildning. En annan viktig del är att barnpersopektivet skall genomsyra alla beslut -även politiska - som fattas på eu-nivå, nationell-, kommunal- och på landstingsnivå. Folkpartiet har ett mycket rimligt förslag att besluta om att barnperspektivet förs in i svensk lagstiftning.
Det var ett intressant och lärorikt möte.
Idag ska jag delta i en utfrågning på Torget kl 15 med företrädare för SPF.

MITT I VALRÖRELSEN

Dagen började med ett möte i Karlstad med Vårdförbundet där vi bl a diskuterade en flytt av Beroendecentrum, som nu är förlagt till Kristinehamn men planeras att flyttas till Psykiatrihuset i Karlstad. Utredningen fortsätter. Därefter ett besök i valstugan. Så följde en middag under vinrankan och sista upplagan av disktrasorna färdigställdes avsedda för Filipstad. Jag tänker besöka Filipsad nästa vecka på lördag.
I morgon kommer Marianne Åman till Kristinehamn och vi ska svara på frågor på gågatan. Det ska bli spännande.
Innan natten tar vid ska jag titta på en inspelning av allå, allå ... Det är avkoppling och okomlicerat.

Personvalskampanjen

Nu är kampanjat i full gång. Disktrasorna är uppskattade och går åt som smör ... Det känns som att vi får ett gott mottagande av väljarna. Många säger att de inte vill ha någon förändring i styret och det sporrar ju. Valvinden susar och värmer i ryggen.
Vi har haft ett stort antal ungdomar på besök i valstugan. Det är inspirerande att prata med dem. De hade en massa kloka och genomtänkta frågor. Det handlade om bl a studiebidrag och betyg, naturligtvis. En frågade var om folkpartiet hade något samröre med sverigedemokraterna. Svaret var ju givet nej, nej,nej.
Eftersom det regnar ute blir det nog lite mattvävning eller något annat som berikar själen. Det känns som det är nödvändigt att fylla på.

RUT igen

RUT återfinns på nättidningen Dagens Opinion www.dagensopinion.se.