Intryck från Almedalen 2011, dag1
För en tid sedan fick jag en inbjudan till att få vara med på politikerveckan i Almedalen i sommar. Inbjudan kom från Liberala Kvinnor som jag är medlem i. Intrycken och människorna där gav mig mycket energi och jag ser fram emot att starta mitt politiska arbete igen.
Jag tänker inte djuploda iadet jag varit med om men skall försöka ge en inblick i de intressanta dagar jag var med om.Det var min första vecka i Almedalen.
Jag reste med tåg och båt. Älskar för övrigt att åka båt så redan där fick jag mitt lystmäte. Jag ankom Visby sent tisdag kväll och mötte några i mitt sällskap vid Södre Port för att åka till Väskinde Burr där jag skulle bo. En liten röd stuga som jag delade med Inga Fingal – en härlig och mångkunnig kvinna, förutom att hon är liberal och tar för sig. Tack Inga, och alla ni övriga för trevliga samtal före och efter övriga aktiviteter.
Vi startade tidigt på onsdag morgon och begav oss in till Visby där vi delade på oss för att gå på olika seminarier som vi var intresserade av. Det kändes lite förvirrande till en början eftersom utbudet av seminarier var så stort – 1500 närmare bestämt. Seminarierna fanns i varje hörn, samlingslokaler och på caféer. Ja, överhuvudtaget där det fanns plats. Hela Visby var som ett enda stort Hyde Park Corner. Jag hade ca 45 min på mig tills att jag skulle gå på mitt planerade seminarie och gick därför in på ett café för en morgonfika. Där pågick ett seminarium som handlade om diskriminering. Det var en kille från Turkiet, som berättade om sin och familjens flykt hit. Han gjorde det väldigt trevligt med en blandning dikt och rapp. Därefter följde kommentarer och komplement från DO (diskrimineringsombudsmannen). Trevligt upplägg. Eftersom jag skulle vidare kunde jag inte vara med till slutet.
Jag letade mig fram till nästa seminarium, som handlade om jämställdhet. Titeln var ”Lika rättigheter och möjligheter på jobbet”. Även här deltog DO och var föredragande.
Här ställdes frågan: Kan ökad jämställdhet leda till ökad lönsahet. Här var samstämmigheten total och svaret var ett obetingat. Ja. Det trycktes även på det mänskliga rättighetsperspektivet.. Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad. Det handlar om att ändra beteende och rutiner vid rekrytering och inte minst viktig är jargongen på jobbet. I allt detta krävs aktiva och kompetenta ledare. De ska leda processen. Att ha ett bra och tillåtande arbetsklimat minskar sjukfrånvaron. Man ska inte se till olikheter utan bejaka det, eftersom det är en utvecklings potential. Ett viktig redskap är systematik i detta arbete.
Ett bra ex på att bejaka och ta vara på olikheter fick vi från Anna från Swedbank, där man på ett systematiskt sätt kartlade språkkunskaper för att kunna ge råd till kunder med olika språkkunskaper. Vi fick också exempel på att det är lättare för en svenskfödd, som lärt sig ett språk att få ett jobb än en utlandsfödd. Att ha språket från sitt ursprung är alltså mindre värt i en rekrytering till ett motsvarande arbete..
Vi fick även ta del av en göteborgsröst som berättade att där det råder demokrati sjuder produktiviteten. Konkret menade samma röst att beslut ska ske i grupp och inte endast av den ansvarige.
Demokratin har svårigheter att överleva om det finns ett utanförskap. Vi har inte råd att inte arbeta för och sprida demokratisk rättigheter. Alla gör vinster med detta förhållningssätt
I Göteborg är begreppet ”Goa gubbar” välkänt men det är även ex på självgodhet och enligt föredraganden finns det nazistinslag i begreppet.
Erik Ullenhag deltog i seminariet och bland mycket annat som han sa vill jag ändå nämna att det är en grundläggande rättighet att bli behandlad som individ. Det fanns röster bland deltagarna som menade att man skulle kartlägga och registrera etnisk bakgrund och sexuell läggning, men här var Erik Ullenhag – tack och lov – bestämd i sitt svar att det är en granlaga uppgift och man får aldrig gå över gränsen för vad som är personlig integritet.
Stig Orustfjord, Försäkringskassan berättade om ett FN-uppdrag inom ILO för att få igång forskning inom området. Han fällde även kommentaren att vi har mätt färdigt, nu är det viktigt att det blir verkstad. Man ska nu ge sig på strukturerna. Språkanvändningen är viktig i sammanhanget. Diskriminering grundar sig ofta på rädsla och oförstånd. De måste man bearbeta.
Nästa seminarium var i Residensets trädgård. Även det handlade om jämställdhet. Landshövdingen inledde. Förutom jämställdhetsminister Nyamko Sabuni deltog ett par forskare inom orådet, och företagare som berättade om sitt arbete ur sina olika synvinklar. Seminariet var utomhus och det var blåsigt och kallt så en del energi gick åt till att hålla värmen. Efteråt minglade vi med cider och wraps.
Vi fick en liten paus innan vi skulle lyssna till Jan Björklunds tal. Den tiden använde jag till att köpa strumpor eftersom fötterna var stelfrusna vid det här laget. Vi gick även ner till Almedalen där Folkpartiet tillsammans med Liberala Kvinnor förfogade över några bodar, där vi delade ut information och pratade med folk.
Det anordnades även en uppvärmning inne i Biblioteket, där Johan Persson värmde upp oss inför Jan Bs tal, Det gjorde han med både raljans, mycket humor och självdistans. Det är alltid lika trevligt att lyssna till honom, vilket han leder fester eller deltar i mer seriösa sammanhang.
Jag fick en jättebra plats och kunde alltså på nära håll se och höra Jan Bs tal, vilket var en höjdare. Det innehöll mycket ideologi. Det var tydligt med ett intressant innehåll. För en hängiven folkpartist som jag var det välgörande att lyssna till talet. Budskapet i de sociala och skolfrågorna gick inte att ta miste på. På många för att inte säga alla fanns det teckentolkare som tolkade budskapet. Det fanns även tolkar för personer som är dövblinda. Bara detta inslag var intressant att se hur snabbt och effektivt de förmedlade vad som sades.
Därefter skulle vi gå ut och äta – 11 stycken -. Vi hade inte beställt bord vilket resulterade i att vi fick dela på oss efter denna välfyllda dag med många intryck att smälta.
Dag nr 2
Den var inte mindre intressant och innehållsrik. Det var en heldag med seminarier och föredragningar tillsammans med Liberala Kvinnor.
Det började med ett seminarium om flickor som är placerade på HVB-hem (hem för vård och boende). Titeln på seminariet var: Trygg eller Utsatt? - Tjejers situation på HVB-hem. Det var ett öppet seminarium. I panelen var Fil Dr Carolina Överlien, jurist Christoffer Karlsson på Barnombudsmannen , samt moderator var Fatima Svanå, behandlingsassistent och tillika vice ordförande i Liberala Kvinnor. Fatima har skrivit en artikel i Tidningen Nu i ämnet som man kan läsa i sin helhet på www.liberala kvinnor.se och klicka på Nyheter. Under seminariet framgick att barnombudsmannen hade gjort en utredning om flickors utsatt och gjort många intervjuer om hur de såg på placeringen och innehållet i den. Innehållet i berättelserna från flickorna var i det närmaste samstämmig att förtroendet från de vuxna var obefintlig. Skyddet och tryggheten fanns inte. På en del hem finns både flickor och pojkar placerade. Det är inte ovanligt att det förekommer sexuella inslag och utsatthet – ibland reella övergrepp mot flickorna från pojkarnas sida och ingen bland de vuxna bryr sig trots att de känner till det. Det är även mycket lite av skydd för de flickor som redan vid ankomsten har dessa erfarenheter. Auditoriet på seminariet hamnade i något av ett chockstillstånd när man på direkt fråga till juristen på Barnombudsmannen frågade om och hur dessa förhållanden kommit fram i den utredning som gjorts och svaret från hans sida var att sådana frågor hade vi inte ställt i något fall. Metoden hade varit att flickorna fick berätta mycket själva. Juristen fick sig nog en rejäl tankeställare och seminariet präglade hela dagen bland oss Liberala Kvinnors informella samtal. Det framkom också att ungdomar överlag har mycket liten kännedom om sina rättigheter.
Det är helt klart att det behövs en lagstiftning som är baserad på rättigheter inom området och mindre på skyldigheter och ansvar, även barnperspektivet är viktigt i sammanhanget. Helt klart behövs mer kunskap både bland polis, socialtjänst och behandlingspersonal för att vården ska bli både bättre och ändamålsenlig.
Det här seminariet var höjdpunkten och gav mig en initierad inblick, som jag inte hade sedan tidigare.
Dagen fortsatte med idéer och tips kring skrivandet av debattartiklar
Vi fick även information från Liberala Kvinnors kansli genom förbundssekreterare Maria Nilson.
Därpå följde ett seminarium av författare Anders Jonsson, som skrivit boken ”De gjorde skillnad”. Han berättade om en lång rad liberala kvinnor som arbetat ihärdigt med kvinnors lika rättigheter. Han nämnde bl a Selma Lagerlöf, Anna Maria Lenngren samt Fredrika Bremer. Den kvinna som startade det hela hette Elfrida André. Hon skulle nu varit 170 år. Hon var den första kvinnan som utbildade sig telegrafist men arbetade aldrig som det utan hennes verksamhet bestod i att vara kyrkoorganist, som hon också utbildade sig till. Även inom den utbildningen var hon pionjär. Även detta var en fängslande berättelse i kulsprutetempo.
Niki Westerberg hade en stund av mediaträning och lite matnyttigt inför valet 2014.
Denna innehållfyllda dag fortsatte med information om arrangemangen kring Liberala Kvinnors 90-årsjubileum som kommer att firas på Nationalmuseum i Stockholm den 17 september.
FOLKPARTIETS Landsmöte kommer att gå av stapeln i Karlstad 14-16 oktober. Vi fick en redogörelse av inkomna motioner från Liberala Kvinnor inför landsmötet, som naturligtvis handlar om jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Dagen avslutades med picnic i en vacker trädgård i hjärtat av Visby med mycket prat om allt möjligt men huvudsakligen om våra hjärtefrågor.
Ett stort och varmt tack till styrelsen samt förbundssekreteraren Maria Nilsson, som stått för huvuddelen av alla arrangemang för att vi Liberala Kvinnor skulle kunna träffas under dessa trevliga och lärorika dagar.
Dagen därpå skildes vi åt och det bar i väg hemåt. Jag kunde njuta av ännu en båtresa. Dock blev drygt 4 timmar försenad genom Banverkets/SJs organisation och underhåll? Innan jag kunde tas emot av maken och hunden Vilda.
Naeimy Blücher Johansson (Fp), Kristinhamn
Liberal kvinna
Lästips: www.barnormbudsmannen.se Klicka vidare till artikeln ”Hur stärker vi de placerade barnens självkänsla.
15 juli 2011
29 maj 2011
Jämlik vård
JÄMLIK OCH RÄTTVIS VÅRD
Seminarium på Kungs Biblioteket i Stockholm den 18/5
Jag hade blivit inbjuden och deltog i ovanst seminarium. Arrangör för aktiviteten var LIF (Läkemedelsindustriföretagen).
Den mesta tiden ägnades åt cancervården. I höstas hade det varit ett liknande seminarium som nu var en fristående uppföljare till den tidigare sammankomsten.
Det har bildats en ny myndighet som heter Vårdanalys. Det är ett kontrollorgan med revisionsuppdrag för att vårduppdraget totalt ska bli effektivare och att vara ett led i kunskapsöverföring, granska och utvärdera. Granskningen är oberoende. Utveckla en gransknings- och analysplan. Ett patientråd ska tillsättas.
Fredrik Lennartsson är chef för myndigheten och den är f n under uppbyggnad. I uppdraget ingår sjukvård, tandvård och gränsnittet mellan kommuners och landstings gemensamma frågor.
Grunden för den nya myndigheten är att man ska stå lite utanför eftersom man ska granska andra myndigheter. Det kan finnas gränsdragningsproblem. Myndigheten ska även vara ett komplement till det som redan finns.
Myndigheten har inga sanktioneringsmöjligheter utan ska mer driva på utvecklingen. Det vapen som myndigheten förfogar över är att det ska ge kvalité i granskningen som ska vara relevanta och användbara och övertyga om att verksamheten ger ett mervärde. Att påvisa behovet av myndigheten har ju betydelse vid ett regeringsskifte.
Nästa föredragande var Professor och onkolog Jonas Berg – även medlem av vetenskapliga rådet. Han arbetade med både preklinisk och klinisk forskning. Andra frågeställningar var ”varför uppstår cancer”, godkänna mediciner och riskerna. I dessa bedömningar tar man inte hänsyn till ekonomi eller kostnader utan enbart den medicinska behandlingsnyttan.
Det slutgiltiga godkännandet sker centralt i London. Vetenskapliga rådet tittar även på olika krångligheter i fråga om bedömningar och tillgängligheten. Ett motto som man arbetar efter är att bra mediciner ska komma patienterna till del. Mindre bra mediciner ska över huvud taget inte registreras.
Det nedanstående påverkar behandlingsresultatet.
- organisationen
- screening
- kirurgi
- strålbehandling
- läkemedel
(Artikel skriven av Madami)
Professor Berg var kritisk mot en del vårdgivare. Trots att det finns riktlinjer och forskning som visar på goda resultat av t ex dyra verkningsbara mediciner används inte dessa av vissa vårdgivare just på grund av kostnader vilket ju kan få tragiska följder för patienten. Den allmänna uppfattningen bland patienter är ju att man få bästa tänkbara behandling vid en cancersjukdom, vilket inte alltid är fallet fick vi veta.
Vi fick en rad ex på läkemedel som används men som jag inte går in närmare på här. Det kanske räcker att veta att det finns skillnader i vården beror på vilken vårdgivare man använder. Är man osäker har man alltid rätt till en second opinion.
Alla landsting har den klokhet som behövs för en riktig bedömning – risk/nyttoanalys. De går t o m emot den samlade expertisen som finns. Detta upprepades vid flera tillfällen under seminariet. Landstingen har fokus på ekonomi och har svårt att lämna resurser till nödvändig klinisk forskning.
I det här sammanhanget tog man även upp de olika kvalitets registren som finns i vårdapparaten.
Berg framhöll vikten av att man höll kvalitetsregistren uppdaterade eftersom han var säker i sin uppfattning att det var av stort värde för att vården skulle hålla en hög kvalitet och vara rättvis och lika för alla. Journalanteckningar måste även bli bättre enl Berg.
Bengt Anell, IMS Health
Anell framhöll i sitt anförande att efter att ha analyserat Europas användning av innovativa läkemedel visar dessa studier att Sverige halkar efter och ligger i mitten av jämförda länder. Man gjorde jämförelsen att vi ligger sist i förhållande till övriga västländer och först bland östländerna och en återkommande fråga till auditoriet var om vi i Sverige skulle vara nöjda med denna placering. Vårt grannland Danmark har gått förbi oss.
Budskapet under hela eftermiddagen var att man efterlyste mer resurser till forskningen
Ursula Tengelin, generalsekreterare, Cancerfonden
Tengelin redogjorde för en nyss utkommen rapport från Socialstyrelsen om regionala skillnader i insjuknande, överlevnad och tillgång tilldiagnostik och behandling för tolv av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Cancerfonden, som länge lyft frågan om skillnader och orättvisor i cencervården, presenterar aktuella exempel från årets rapport och förklarar sin syn på nödvändiga åtgärder.
Ett övergripande mål/motto för cancervården måste vara att fler ska överleva och färre drabbas.
Den forskning som bedrivs ska skapa förändring och föra över kunskap från forskningen in i vården. Hänvisar till rapporten sid 3.
Det finns ett stort behov av forskning som kan gå direkt in i vården. Uppfattningen att forskningen tar tid från vården är inte sann.
Enskild läkarinställning har stor inverkan på vård och behandling och förorsakar stora skillnader i behandlingen av enskilda patienter beroende på vårdgivare och var man bor.
Man mäter, registrerar och utvärderar inte resultat överallt och absolut inte på samma sätt.
Det behövs mer av lärande och mindre av stuprör.
DEBATT
Här följer lite av de frågor som kom upp under den slutliga debatten som följde.
I debatten deltog dels två politiker Kennet Johansson C , ordf i socialutskottet, Lena Hallengren (S), vice ordf i socialutskottet samt företrädare från socialstyrelsen, läkarförbundet, SKL, KI, bröstcancerföreningen, cancerfonden samt LIF
Det förekommer stora skillnader i den politiska bedömningen vad gäller resursfördelningen, men övergripande konstaterades att alla vill ha en jämlik vård. Hälsoklyftor är inte acceptabelt. Det finns en oro från medborgare från andra länder som söker vård här att de inte får adekvat vård. Inom psykiatrin finns det brister på olika plan. Människor som befinner sig på livets skuggsida har svårare att få bra vård utifrån behovet. Kontakter har betydelser även i denna situation. Den nya myndigheten har en viktig uppgift att genom sin granskning och utvärdering peka på bristerna i syfte att få till en gynnsam utveckling och förändring. Informationen ut till medborgarna ska vara transparent och tillgänglig. Idag är många av vårdtagarna väl pålästa om sin sjukdom genom Internet och kan ibland uppfattas som ett hot mot proffessionen..
Samarbetet mellan olika regioner måste bli bättre. Politikerna ska vaka över sjukvårdshuvudmännen. I detta ligger att man ska arbeta för lika bedömning över hela landet. Den nya myndigheten och även politikerna ska ha en medveten strategi om jämlik vård för att stå på den enskildes sida. Samverkan.
Det var en del resonemang om nationell sjukvårdsskatt som ska styra mot behovsstyrning (statlig), färre huvudmän och således mer nationell styrning.
Jämförelser mellan regioner men också omvärlden är viktig eftersom vi halkar efter. Behövs internationella jämförelser.
Medicinforskning för äldre är viktig. Åldersdiskriminering kan absolut inte accepteras.
Slutligen tog man upp patientens roll. Vi har idag välinformerade patienter genom Internet.
Så gott som alla patienter tror att de får optimal vård men så är inte fallet. Olikheterna mellan vård och behandling kan vara stora. Det är viktigt att patientföreningarna kommer med i olika utvecklingsgrupper.
En annan viktig information som behöver ut till patienterna är hur man kan få vård över landstingsgränserna. Det behövs vårdkoordinatörer som har en patients hela flöde för att vården ska bli effektiv och ändamålsenlig. Det är viktigt för behandlingen att man har en medveten patient som förstår vad som händer för att vården ska bli så effektiv som möjligt. Det behövs också kunskap från patienten.
Det är viktigt att framtidens vård inte skapar oro i onödan. Det är viktigt att patienterna för en medvetenhet om rätten att välja det landsting och land som kan ge den bästa vården.
Slutligen var det en fullspäckad och intressant dag, där jag fick inblick i hur vården fungerar.
2001-05-22
Naeimy Blücher Johansson
Seminarium på Kungs Biblioteket i Stockholm den 18/5
Jag hade blivit inbjuden och deltog i ovanst seminarium. Arrangör för aktiviteten var LIF (Läkemedelsindustriföretagen).
Den mesta tiden ägnades åt cancervården. I höstas hade det varit ett liknande seminarium som nu var en fristående uppföljare till den tidigare sammankomsten.
Det har bildats en ny myndighet som heter Vårdanalys. Det är ett kontrollorgan med revisionsuppdrag för att vårduppdraget totalt ska bli effektivare och att vara ett led i kunskapsöverföring, granska och utvärdera. Granskningen är oberoende. Utveckla en gransknings- och analysplan. Ett patientråd ska tillsättas.
Fredrik Lennartsson är chef för myndigheten och den är f n under uppbyggnad. I uppdraget ingår sjukvård, tandvård och gränsnittet mellan kommuners och landstings gemensamma frågor.
Grunden för den nya myndigheten är att man ska stå lite utanför eftersom man ska granska andra myndigheter. Det kan finnas gränsdragningsproblem. Myndigheten ska även vara ett komplement till det som redan finns.
Myndigheten har inga sanktioneringsmöjligheter utan ska mer driva på utvecklingen. Det vapen som myndigheten förfogar över är att det ska ge kvalité i granskningen som ska vara relevanta och användbara och övertyga om att verksamheten ger ett mervärde. Att påvisa behovet av myndigheten har ju betydelse vid ett regeringsskifte.
Nästa föredragande var Professor och onkolog Jonas Berg – även medlem av vetenskapliga rådet. Han arbetade med både preklinisk och klinisk forskning. Andra frågeställningar var ”varför uppstår cancer”, godkänna mediciner och riskerna. I dessa bedömningar tar man inte hänsyn till ekonomi eller kostnader utan enbart den medicinska behandlingsnyttan.
Det slutgiltiga godkännandet sker centralt i London. Vetenskapliga rådet tittar även på olika krångligheter i fråga om bedömningar och tillgängligheten. Ett motto som man arbetar efter är att bra mediciner ska komma patienterna till del. Mindre bra mediciner ska över huvud taget inte registreras.
Det nedanstående påverkar behandlingsresultatet.
- organisationen
- screening
- kirurgi
- strålbehandling
- läkemedel
(Artikel skriven av Madami)
Professor Berg var kritisk mot en del vårdgivare. Trots att det finns riktlinjer och forskning som visar på goda resultat av t ex dyra verkningsbara mediciner används inte dessa av vissa vårdgivare just på grund av kostnader vilket ju kan få tragiska följder för patienten. Den allmänna uppfattningen bland patienter är ju att man få bästa tänkbara behandling vid en cancersjukdom, vilket inte alltid är fallet fick vi veta.
Vi fick en rad ex på läkemedel som används men som jag inte går in närmare på här. Det kanske räcker att veta att det finns skillnader i vården beror på vilken vårdgivare man använder. Är man osäker har man alltid rätt till en second opinion.
Alla landsting har den klokhet som behövs för en riktig bedömning – risk/nyttoanalys. De går t o m emot den samlade expertisen som finns. Detta upprepades vid flera tillfällen under seminariet. Landstingen har fokus på ekonomi och har svårt att lämna resurser till nödvändig klinisk forskning.
I det här sammanhanget tog man även upp de olika kvalitets registren som finns i vårdapparaten.
Berg framhöll vikten av att man höll kvalitetsregistren uppdaterade eftersom han var säker i sin uppfattning att det var av stort värde för att vården skulle hålla en hög kvalitet och vara rättvis och lika för alla. Journalanteckningar måste även bli bättre enl Berg.
Bengt Anell, IMS Health
Anell framhöll i sitt anförande att efter att ha analyserat Europas användning av innovativa läkemedel visar dessa studier att Sverige halkar efter och ligger i mitten av jämförda länder. Man gjorde jämförelsen att vi ligger sist i förhållande till övriga västländer och först bland östländerna och en återkommande fråga till auditoriet var om vi i Sverige skulle vara nöjda med denna placering. Vårt grannland Danmark har gått förbi oss.
Budskapet under hela eftermiddagen var att man efterlyste mer resurser till forskningen
Ursula Tengelin, generalsekreterare, Cancerfonden
Tengelin redogjorde för en nyss utkommen rapport från Socialstyrelsen om regionala skillnader i insjuknande, överlevnad och tillgång tilldiagnostik och behandling för tolv av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Cancerfonden, som länge lyft frågan om skillnader och orättvisor i cencervården, presenterar aktuella exempel från årets rapport och förklarar sin syn på nödvändiga åtgärder.
Ett övergripande mål/motto för cancervården måste vara att fler ska överleva och färre drabbas.
Den forskning som bedrivs ska skapa förändring och föra över kunskap från forskningen in i vården. Hänvisar till rapporten sid 3.
Det finns ett stort behov av forskning som kan gå direkt in i vården. Uppfattningen att forskningen tar tid från vården är inte sann.
Enskild läkarinställning har stor inverkan på vård och behandling och förorsakar stora skillnader i behandlingen av enskilda patienter beroende på vårdgivare och var man bor.
Man mäter, registrerar och utvärderar inte resultat överallt och absolut inte på samma sätt.
Det behövs mer av lärande och mindre av stuprör.
DEBATT
Här följer lite av de frågor som kom upp under den slutliga debatten som följde.
I debatten deltog dels två politiker Kennet Johansson C , ordf i socialutskottet, Lena Hallengren (S), vice ordf i socialutskottet samt företrädare från socialstyrelsen, läkarförbundet, SKL, KI, bröstcancerföreningen, cancerfonden samt LIF
Det förekommer stora skillnader i den politiska bedömningen vad gäller resursfördelningen, men övergripande konstaterades att alla vill ha en jämlik vård. Hälsoklyftor är inte acceptabelt. Det finns en oro från medborgare från andra länder som söker vård här att de inte får adekvat vård. Inom psykiatrin finns det brister på olika plan. Människor som befinner sig på livets skuggsida har svårare att få bra vård utifrån behovet. Kontakter har betydelser även i denna situation. Den nya myndigheten har en viktig uppgift att genom sin granskning och utvärdering peka på bristerna i syfte att få till en gynnsam utveckling och förändring. Informationen ut till medborgarna ska vara transparent och tillgänglig. Idag är många av vårdtagarna väl pålästa om sin sjukdom genom Internet och kan ibland uppfattas som ett hot mot proffessionen..
Samarbetet mellan olika regioner måste bli bättre. Politikerna ska vaka över sjukvårdshuvudmännen. I detta ligger att man ska arbeta för lika bedömning över hela landet. Den nya myndigheten och även politikerna ska ha en medveten strategi om jämlik vård för att stå på den enskildes sida. Samverkan.
Det var en del resonemang om nationell sjukvårdsskatt som ska styra mot behovsstyrning (statlig), färre huvudmän och således mer nationell styrning.
Jämförelser mellan regioner men också omvärlden är viktig eftersom vi halkar efter. Behövs internationella jämförelser.
Medicinforskning för äldre är viktig. Åldersdiskriminering kan absolut inte accepteras.
Slutligen tog man upp patientens roll. Vi har idag välinformerade patienter genom Internet.
Så gott som alla patienter tror att de får optimal vård men så är inte fallet. Olikheterna mellan vård och behandling kan vara stora. Det är viktigt att patientföreningarna kommer med i olika utvecklingsgrupper.
En annan viktig information som behöver ut till patienterna är hur man kan få vård över landstingsgränserna. Det behövs vårdkoordinatörer som har en patients hela flöde för att vården ska bli effektiv och ändamålsenlig. Det är viktigt för behandlingen att man har en medveten patient som förstår vad som händer för att vården ska bli så effektiv som möjligt. Det behövs också kunskap från patienten.
Det är viktigt att framtidens vård inte skapar oro i onödan. Det är viktigt att patienterna för en medvetenhet om rätten att välja det landsting och land som kan ge den bästa vården.
Slutligen var det en fullspäckad och intressant dag, där jag fick inblick i hur vården fungerar.
2001-05-22
Naeimy Blücher Johansson
3 maj 2011
Kampanj om barn och ungdomars rätt....
Barn och ungdomars rätt i samhället
Just nu pågår en kampanj inom Folkpartiet som handlar om barns och ungdomars rätt i samhället. Dess främsta syfte är att sätta fokus på att barn och ungdomar måste få ta plats. En annan viktig del i kampanjen är att Folkpartiet vill se FNs Barnkonvention som en lag. Läs gärna mer om denna kampanj på www.folkpartiet.se och sök på barns och ungdomars rätt. Barn och ungdomar är viktiga. En fråga som diskuteras är fältassistenternas uppgift. De är viktiga men inte så viktiga utan att man kan hitta andra lösningar, vilket vi gjort i Kristinehamn. Det visade sig nämligen att det var ingen heltäckande lösning. Fältassistenterna arbetade bara vissa helger. Nu finns vuxna på stan´ under kritiska helger såsom skolavslutning och valborg etc. Många av deras uppgifter var av polisiär art.
I Kristinehamn beslutade vi under förra majoriteten att anställa familjecoacher med placering på våra skolor. Vi såg fördelar med att dessa personer träffade ungdomarna dagligen och på så vis kunde följa dem i deras vardag. Den dramatik som ett ingripande från socialtjänsten blev inte så stor eftersom vi kunde mota ”Olle i grind”.
De uppgifter som fältassistenterna hade har inte försvunnit utan finns fortfarande och ingår i övriga socialsekreterares uppgifter.
Det är naturligtvis så att förändringar alltid medför oro för direkt berörd personal, men det har överbryggats och resultatet av det nuvarande arbetssättet har enbart varit positivt enligt de rapporter vi fått.
Det är ingen hemlighet att förändringen till viss del har berott på det ekonomiska läget och att inte fältassistentverksamheten är lagstyrd. Anmälningar om att barn- och ungdomar far illa hade också ökat markant och därför behövdes förstärkning på den sidan I första hand måste socialtjänsten se till att skattemedel går till de åtgärder som är stiftade i lag. En kommun kan inte medvetet dra på sig domar som medför stora skadestånd.
Detta inlägg i min blogg är föranlett dels för att jag ville slå ett slag för ovannämnda kampanj men också ett svar till Shirley Gerhardsson på hennes fråga på FB.
Just nu pågår en kampanj inom Folkpartiet som handlar om barns och ungdomars rätt i samhället. Dess främsta syfte är att sätta fokus på att barn och ungdomar måste få ta plats. En annan viktig del i kampanjen är att Folkpartiet vill se FNs Barnkonvention som en lag. Läs gärna mer om denna kampanj på www.folkpartiet.se och sök på barns och ungdomars rätt. Barn och ungdomar är viktiga. En fråga som diskuteras är fältassistenternas uppgift. De är viktiga men inte så viktiga utan att man kan hitta andra lösningar, vilket vi gjort i Kristinehamn. Det visade sig nämligen att det var ingen heltäckande lösning. Fältassistenterna arbetade bara vissa helger. Nu finns vuxna på stan´ under kritiska helger såsom skolavslutning och valborg etc. Många av deras uppgifter var av polisiär art.
I Kristinehamn beslutade vi under förra majoriteten att anställa familjecoacher med placering på våra skolor. Vi såg fördelar med att dessa personer träffade ungdomarna dagligen och på så vis kunde följa dem i deras vardag. Den dramatik som ett ingripande från socialtjänsten blev inte så stor eftersom vi kunde mota ”Olle i grind”.
De uppgifter som fältassistenterna hade har inte försvunnit utan finns fortfarande och ingår i övriga socialsekreterares uppgifter.
Det är naturligtvis så att förändringar alltid medför oro för direkt berörd personal, men det har överbryggats och resultatet av det nuvarande arbetssättet har enbart varit positivt enligt de rapporter vi fått.
Det är ingen hemlighet att förändringen till viss del har berott på det ekonomiska läget och att inte fältassistentverksamheten är lagstyrd. Anmälningar om att barn- och ungdomar far illa hade också ökat markant och därför behövdes förstärkning på den sidan I första hand måste socialtjänsten se till att skattemedel går till de åtgärder som är stiftade i lag. En kommun kan inte medvetet dra på sig domar som medför stora skadestånd.
Detta inlägg i min blogg är föranlett dels för att jag ville slå ett slag för ovannämnda kampanj men också ett svar till Shirley Gerhardsson på hennes fråga på FB.
8 april 2011
Regionfrågan
Kristinehamn 2011-04-04
Regionfrågan
Det blev ett klart avståndstagande till ett samgående med Västragötalandregionen vid tisdagskvällens möte i Kristinehamn. En viljeyttring som folkpartiet har tagit till sig.
Det finns en lång rad argument till att det är dags för att ha större administrativa områden att ingå i för att bättre klara av medborgarservicen.
Det handlar bl a om att:
- höja utbildningsnivån och trygga behovet av kompetens
- öka jämställdheten och mångfalden för att skapa bättre livsmiljöer
- öka företagandet och stimulera entreprenörskap
- utvidga och sammanlänka lokala arbetsmarknadsregioner genom ökad kollektivtrafik såväl lokalt som till närbelägna centra, nationellt och internationellt, snabbtåg till de större städerna i Sverige och till Oslo samt förbättrad infrastruktur
- tillgänglighet i hälso- och sjukvården
- erbjuda universitetsstudier med hög kvalité och med goda möjligheter till forskning
- institutionaliserad samverkan med Oslo
- samverkan kring Vänern som vattenresurs
- E 18
Var kan vi då få det bästa utbytet mot ovannämnda bakgrund väster-, österut eller att behålla Värmland som egen region. Eftersom hela projektet bygger på ett större antal innevånare än de ca 270000 som nu bor i Värmland måste ett sådant alternativ kompletteras med förhandlingar med näraliggande regioner för att möjliggöra att staketen däremellan blir låga. Vi har idag ett omfattande samarbete och upphandlar vård i Göteborg på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Akademiska i Uppsala samt Örebro Universitetssjukhus. Vid dessa sjukhus kan värmlänningarna få specialistvård. Ska Värmland bilda egen region bygger det naturligtvis på att vi kan fortsätta denna samverkan.
Såsom ärendet ser ut idag i landstinget har vi att ta ställning till om vi ska gå in i Västra Götaland eller förkasta det. Tycker vi inte det är det mest optimala alternativet säger vi ett rungande nej och går en annan väg - exempelvis mot Örebro. Personligen känner jag en stor besvikelse över det här tillståndet eftersom splittringen är så stor i Värmland inte minst inom de olika partierna, därför kändes det välgörande att enigheten var så samstämd i Kristinehamn. Jag kommer personligen att arbeta för en annan lösning än västragötalands- alternativet i landstinget.
Vid det tidigare omnämnda mötet framkom – som sagt – en tydlig viljeinriktning från östvärmlänningarna att söka sig österut och det fanns önskemål om att snabbutreda frågan.
När frågan sist var uppe 2008 förkastades förslaget av olika anledningar men idag finns ett nyvaknat intresse hos Örebro att gå ihop med oss. De argument som framfördes på mötet avseende örebrovarianten är alltså ca 3 år gamla. Det är viktigt för oss i östra Värmland att få veta vad som ligger i Örebros återupptagna intresse och därför ska man snarast göra en utredning för att en gång för alla få veta dagsläget – först då kan vi gå till beslut. Det finns ett stort intresse bland politiker i östra Värmland att få en sådan utredning utförd. Det är också viktigt att vi är delaktiga i hela processen för väljer inte vi, väljer någon annan åt oss, det sistnämnda är det klart sämsta alternativet.
Naeimy Blücher Johansson (FP)
Landstingsledamot för östra Värmland
Regionfrågan
Det blev ett klart avståndstagande till ett samgående med Västragötalandregionen vid tisdagskvällens möte i Kristinehamn. En viljeyttring som folkpartiet har tagit till sig.
Det finns en lång rad argument till att det är dags för att ha större administrativa områden att ingå i för att bättre klara av medborgarservicen.
Det handlar bl a om att:
- höja utbildningsnivån och trygga behovet av kompetens
- öka jämställdheten och mångfalden för att skapa bättre livsmiljöer
- öka företagandet och stimulera entreprenörskap
- utvidga och sammanlänka lokala arbetsmarknadsregioner genom ökad kollektivtrafik såväl lokalt som till närbelägna centra, nationellt och internationellt, snabbtåg till de större städerna i Sverige och till Oslo samt förbättrad infrastruktur
- tillgänglighet i hälso- och sjukvården
- erbjuda universitetsstudier med hög kvalité och med goda möjligheter till forskning
- institutionaliserad samverkan med Oslo
- samverkan kring Vänern som vattenresurs
- E 18
Var kan vi då få det bästa utbytet mot ovannämnda bakgrund väster-, österut eller att behålla Värmland som egen region. Eftersom hela projektet bygger på ett större antal innevånare än de ca 270000 som nu bor i Värmland måste ett sådant alternativ kompletteras med förhandlingar med näraliggande regioner för att möjliggöra att staketen däremellan blir låga. Vi har idag ett omfattande samarbete och upphandlar vård i Göteborg på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Akademiska i Uppsala samt Örebro Universitetssjukhus. Vid dessa sjukhus kan värmlänningarna få specialistvård. Ska Värmland bilda egen region bygger det naturligtvis på att vi kan fortsätta denna samverkan.
Såsom ärendet ser ut idag i landstinget har vi att ta ställning till om vi ska gå in i Västra Götaland eller förkasta det. Tycker vi inte det är det mest optimala alternativet säger vi ett rungande nej och går en annan väg - exempelvis mot Örebro. Personligen känner jag en stor besvikelse över det här tillståndet eftersom splittringen är så stor i Värmland inte minst inom de olika partierna, därför kändes det välgörande att enigheten var så samstämd i Kristinehamn. Jag kommer personligen att arbeta för en annan lösning än västragötalands- alternativet i landstinget.
Vid det tidigare omnämnda mötet framkom – som sagt – en tydlig viljeinriktning från östvärmlänningarna att söka sig österut och det fanns önskemål om att snabbutreda frågan.
När frågan sist var uppe 2008 förkastades förslaget av olika anledningar men idag finns ett nyvaknat intresse hos Örebro att gå ihop med oss. De argument som framfördes på mötet avseende örebrovarianten är alltså ca 3 år gamla. Det är viktigt för oss i östra Värmland att få veta vad som ligger i Örebros återupptagna intresse och därför ska man snarast göra en utredning för att en gång för alla få veta dagsläget – först då kan vi gå till beslut. Det finns ett stort intresse bland politiker i östra Värmland att få en sådan utredning utförd. Det är också viktigt att vi är delaktiga i hela processen för väljer inte vi, väljer någon annan åt oss, det sistnämnda är det klart sämsta alternativet.
Naeimy Blücher Johansson (FP)
Landstingsledamot för östra Värmland
16 februari 2011
Rapport från Hälso- och sjukvårdsberedningen
HSB Sammanträde 2011-02-14
Det övergripande syftet med Hälso- och Sjukvårdsberedningen är ett lärande för politiker. Vi ska använda det första året till att skaffa kunskap om landstingets verksamhet.
Vid dagens möte hade inbjudits divisionschefen för medicin, som på ett intressanta och tankeväckande sätt berättade om verksamheten. Han visade ett antal OH, som vi senare ska få oss tillsända.
Vid medicindivisionen finns 1000 anställda och man omsätter ca 1,5 miljarder.
I medicindivisionen ingår följande verksamheter
* akutmedicin
* ambulanssjukvård
* hjärtvård
* internmedicin
* infektion
* njurvård
* neurologi – rehabilitering
* vårdadministrativ enhet
Den största ekonomiska volymen är störst inom medicin (drygt en tredjedel). Därefter kommer infektion. De övriga verksamheterna omspänner ungefär lika stora delar mellan tummen och pekfingret. Landstinget beställer även vård från sjukhusen i Torsby och Arvika och har en del avtal speciellt med Örebro läns landsting som har till huvudsyfte att serva östvärmlänningar. Det finns även samarbete med Drottnings Sjukhus i Göteborg och Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Ambulanssjukvård
Förutom landstingets egen har vi en upphandlad ambulanssjukvård i Munkfors och Arvika. En del av den upphandlade vården är under diskussion och förändring.
SOS dirigerar samtlig ambulanssjukvård.
Det finns ett samordningssystem. Målsättning är att 95% av patienterna ska nås inom 25 min vid prio 1 larm.
Det finns 25 ambulanser varav 19 är bemannade dygnet runt.
Det finns ett samarbete med Räddningstjänsten som kan vara först på plats och ge första hjälpen. Denna verksamhet finns i Kristinehamn.
Ambulanserna är alltid bemannade med minst en sjuksköterska. Alla sjuksköterskor i ambulansen är idag inte specialutbildade men det är målet.
Ambulansen har förändrats från en transportorganisation till att kunna ge kvalificerad vård ute på vägen.
Det är lätt att rekrytera personal till ambulansen. En samordning kommer att ske mellan ambulanssjukvård och andra liggande sjukvårdstransporter – bårtaxi t ex.
Akutmottagning
Det är en dygnet runt verksamhet. Där finns medicin, kirurgi och ortopedi som är de största.
Vid de undersökningar som gjorts har inte framkommit annat än att de som söker gör det för att det finns ett adekvat behov – inte i onödan.
Tillgänglighet
Tillgänglighet för planerade vårdbesök fungerar bra
Tid till en första läkarbedömning kan förbättras. Målet är att man ska få träffa en doktor inom 1 timme. Idag är procentsatsen 41 %. Målet är att man ska vara färdigbehandlade på akuten inom 4 timmar. Idag är 73% klara för utskrivning därifrån till hemmet eller någon annan stans.
Beläggningen på vårdavdelning i Karlstad ser bättre ut idag än tidigare, men det händer att man måste lägga in på ”fel” avdelning på grund av platsbrist på den rätta. Målet är att mindre än ½ procent ska vara på fel ställe.
Eftersom det är viktigt med ett flöde av patienter har man som mål att skriva ut färdigbehandlade före kl 12. Idag är procentsatsen 30%.
Telefontillgängligheten kan utvecklas
Man tillämpar ett triagesystem (sortering), där den sjukaste ska få hjälp först.
Vid telefonsamtal där man inte får svar har man ett återuppringningssystem, som fungerar bra.
Man tittar även på nyckeltal – jämför sig med andra vårdinrättningar. NYSAM
Det är brist på läkarsekreterare på akuten
Vänte-/vistelsetiden på akuten är at 70% i Karlstad och 90% i Arvika och Torsby får hjälp inom tidsmålet. Torsby och Arvika ligger bättre till än Karlstad. Man arbetar mycket med att ambulansen är en del i det nära sjukvårdsverksamheten. En aktuell fråga är att skapa effektiva vårdkedjor för allvarliga akuta tillstånd. Det behövs också en utveckling för mindre akuta situationer
I att utveckla akutsjukvården är S:t Göran i Stockholm en förebild, som har gjort ett omtalat utvecklingsarbete.
Divisionschefen framhåller att allt förändringsarbete ska komma nerifrån – att personalen upptäcker hur förändringen ska effektueras.
Viktiga ledord
• 4 timmars regeln
• Läkarbedömning inom 1 timme
• Kvallitet och säkerhet
• God arbetsmiljö
Vi fick följande frågor att fundera över
• specialläkare inom akutsjukvård i Värmland
• borde vi ha det
• skulle det lösa våra problem
Idag finns inte specialitéten akutläkare. Det är viktigt att man har en gemensam bas för att möta och behandla multisjuka
En kommentar till viljan att jobba med akutsjukvård var att så länge man är ung kan det vara spännande och intressant att jobba med sådana arbetsuppgifter men med åren brukar man vilja gå över till andra områden
Det pågår förändringar av arbetet inom akuten där ledarrollen är övergripande och det krävs ett processledarskap.
Hälso- och Sjukvårdsberedningen önskade ytterligare informationstillfällen i ämnet, vilket vi blev lovade. Även landstingsfullmäktige skulle få del av denna information.
Tillgången på läkare är i stora drag tillfredsställande med lite frågetecken för hematologi, rematologi
Exempel på frågor som vi ska ta upp framöver:
• långsiktig plan – ärendehantering
• bygga upp kunskap
• akutsjukvården – igen
• telefontillgänglighet
• förändrade krav på valfrihet i vården
• psykiatrin – rättspsykiatrin
Vi fick även en mycket omfattande och intressant genom gång av bakgrund och hantering av lex Maria ärenden av Anette Landbu Roos, vilket jag återkommer
Akutprocessen
Den beskrevs för oss genom att det finns olika ingångar. Exempel som gav oss var att man kan komma till vård genom
• ambulanstransport
• remiss från vårdcentral
• från en vårdavdelning
1/3 av alla som söker blir inlagda och inom medicin är det ungefär hälften
Det övergripande syftet med Hälso- och Sjukvårdsberedningen är ett lärande för politiker. Vi ska använda det första året till att skaffa kunskap om landstingets verksamhet.
Vid dagens möte hade inbjudits divisionschefen för medicin, som på ett intressanta och tankeväckande sätt berättade om verksamheten. Han visade ett antal OH, som vi senare ska få oss tillsända.
Vid medicindivisionen finns 1000 anställda och man omsätter ca 1,5 miljarder.
I medicindivisionen ingår följande verksamheter
* akutmedicin
* ambulanssjukvård
* hjärtvård
* internmedicin
* infektion
* njurvård
* neurologi – rehabilitering
* vårdadministrativ enhet
Den största ekonomiska volymen är störst inom medicin (drygt en tredjedel). Därefter kommer infektion. De övriga verksamheterna omspänner ungefär lika stora delar mellan tummen och pekfingret. Landstinget beställer även vård från sjukhusen i Torsby och Arvika och har en del avtal speciellt med Örebro läns landsting som har till huvudsyfte att serva östvärmlänningar. Det finns även samarbete med Drottnings Sjukhus i Göteborg och Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Ambulanssjukvård
Förutom landstingets egen har vi en upphandlad ambulanssjukvård i Munkfors och Arvika. En del av den upphandlade vården är under diskussion och förändring.
SOS dirigerar samtlig ambulanssjukvård.
Det finns ett samordningssystem. Målsättning är att 95% av patienterna ska nås inom 25 min vid prio 1 larm.
Det finns 25 ambulanser varav 19 är bemannade dygnet runt.
Det finns ett samarbete med Räddningstjänsten som kan vara först på plats och ge första hjälpen. Denna verksamhet finns i Kristinehamn.
Ambulanserna är alltid bemannade med minst en sjuksköterska. Alla sjuksköterskor i ambulansen är idag inte specialutbildade men det är målet.
Ambulansen har förändrats från en transportorganisation till att kunna ge kvalificerad vård ute på vägen.
Det är lätt att rekrytera personal till ambulansen. En samordning kommer att ske mellan ambulanssjukvård och andra liggande sjukvårdstransporter – bårtaxi t ex.
Akutmottagning
Det är en dygnet runt verksamhet. Där finns medicin, kirurgi och ortopedi som är de största.
Vid de undersökningar som gjorts har inte framkommit annat än att de som söker gör det för att det finns ett adekvat behov – inte i onödan.
Tillgänglighet
Tillgänglighet för planerade vårdbesök fungerar bra
Tid till en första läkarbedömning kan förbättras. Målet är att man ska få träffa en doktor inom 1 timme. Idag är procentsatsen 41 %. Målet är att man ska vara färdigbehandlade på akuten inom 4 timmar. Idag är 73% klara för utskrivning därifrån till hemmet eller någon annan stans.
Beläggningen på vårdavdelning i Karlstad ser bättre ut idag än tidigare, men det händer att man måste lägga in på ”fel” avdelning på grund av platsbrist på den rätta. Målet är att mindre än ½ procent ska vara på fel ställe.
Eftersom det är viktigt med ett flöde av patienter har man som mål att skriva ut färdigbehandlade före kl 12. Idag är procentsatsen 30%.
Telefontillgängligheten kan utvecklas
Man tillämpar ett triagesystem (sortering), där den sjukaste ska få hjälp först.
Vid telefonsamtal där man inte får svar har man ett återuppringningssystem, som fungerar bra.
Man tittar även på nyckeltal – jämför sig med andra vårdinrättningar. NYSAM
Det är brist på läkarsekreterare på akuten
Vänte-/vistelsetiden på akuten är at 70% i Karlstad och 90% i Arvika och Torsby får hjälp inom tidsmålet. Torsby och Arvika ligger bättre till än Karlstad. Man arbetar mycket med att ambulansen är en del i det nära sjukvårdsverksamheten. En aktuell fråga är att skapa effektiva vårdkedjor för allvarliga akuta tillstånd. Det behövs också en utveckling för mindre akuta situationer
I att utveckla akutsjukvården är S:t Göran i Stockholm en förebild, som har gjort ett omtalat utvecklingsarbete.
Divisionschefen framhåller att allt förändringsarbete ska komma nerifrån – att personalen upptäcker hur förändringen ska effektueras.
Viktiga ledord
• 4 timmars regeln
• Läkarbedömning inom 1 timme
• Kvallitet och säkerhet
• God arbetsmiljö
Vi fick följande frågor att fundera över
• specialläkare inom akutsjukvård i Värmland
• borde vi ha det
• skulle det lösa våra problem
Idag finns inte specialitéten akutläkare. Det är viktigt att man har en gemensam bas för att möta och behandla multisjuka
En kommentar till viljan att jobba med akutsjukvård var att så länge man är ung kan det vara spännande och intressant att jobba med sådana arbetsuppgifter men med åren brukar man vilja gå över till andra områden
Det pågår förändringar av arbetet inom akuten där ledarrollen är övergripande och det krävs ett processledarskap.
Hälso- och Sjukvårdsberedningen önskade ytterligare informationstillfällen i ämnet, vilket vi blev lovade. Även landstingsfullmäktige skulle få del av denna information.
Tillgången på läkare är i stora drag tillfredsställande med lite frågetecken för hematologi, rematologi
Exempel på frågor som vi ska ta upp framöver:
• långsiktig plan – ärendehantering
• bygga upp kunskap
• akutsjukvården – igen
• telefontillgänglighet
• förändrade krav på valfrihet i vården
• psykiatrin – rättspsykiatrin
Vi fick även en mycket omfattande och intressant genom gång av bakgrund och hantering av lex Maria ärenden av Anette Landbu Roos, vilket jag återkommer
Akutprocessen
Den beskrevs för oss genom att det finns olika ingångar. Exempel som gav oss var att man kan komma till vård genom
• ambulanstransport
• remiss från vårdcentral
• från en vårdavdelning
1/3 av alla som söker blir inlagda och inom medicin är det ungefär hälften
30 januari 2011
Strokeseminarium i Örebro 2011-01-27
STROKESEMINARIUM I ÖREBRO 2011-01-27
Vi var några landstingsanknutna personer som deltog i seminariet, där jag var den enda politikern från Värmland. De övriga var sjukvårdspersonal och sjukvårdsadministratörer.
Föredragande var olika projektledare från socialstyrelsen, prioriteringsordförande för nationella riktlinjer.
Vi fick en genomgång i hur arbetet har gått till.
Syftet med dagen var att få ett underlag till beslut. Inte fatta några beslut Vi fick också det senaste inom området och en information om olika studier som pågår inom området inom socialstyrelsen.
Marie Lorens som är enhetschef på socialstyrelsen gick igenom kunskapsstyrning, som omsättes i nationella riktlinjer och även till den lokala anpassningen med fokus på god hälsa. Uppföljningar är viktiga och IT underlättar i arbetet. Det är även viktigt att man använder samma termer och begrepp.
Internationella indikatorer är till nytta vid jämförelser. (Det finns ett 30-tal olika indikatorer.)
En annan uppgift är att ta fram nationella riktlinjer och formulera olika uppdrag. Det ska leda till öppna system och beslut samt ett ordnat utförande i strokevården.
Arbete pågår i olika arbetsgrupper såsom faktagrupp, hälsoekonomisk grupp, prioriteringsgrupp och indikatorgrupp.
Det finns ett 40-tal olika nationella riktlinjer inom olika områden som socialstyrelsen har utarbetat och totalt 164 rekommendationer. Enligt socialstyrelsen skall man i fortsättningen inte ge några ytterligare riktlinjer utan uppdatera de som redan finns. Ett arbete som fortgår efter ett schema – i år är det strokevårdens riktlinjer som ligger på dagordningen för uppdatering.
Utvärderingen består av att man tittar på struktur, resultat och kostnader. Man utvärderar även andra områden ex vis överbeläggning. Man tittar även på landstingets och kommunernas verksamheter och vad som är gemensamt. Man arbetar även med hur man ska kunna implementera – tittar brett. Viktigt att kommunerna kommer med i det här eftersom eftervård och rehabilitering sker oftast där.
Syftet från landstingens sida är att synliggöra process, struktur och resultat mellan landsting och sjukhus. Synliggöra strokevårdens kostnader särskilt i förhållande till resultat.
Samkörning av kommunernas och landstingens register kan i en analys ge svar på effektivitet/resultat för brukaren. Hemsjukvården är viktig. Ansvaret där ser olika ut
De gemensamma insatserna som ges i landsting och kommun ger en uppfattning om storleken på funktionsnedsättningen, bostadssätt. I en enkät har brukaren fått självuppskatta sin hälsa.
När socialstyrelsen har arbetat klart kommer landstingen att få ta del av materialet och komma med synpunkter på om synen är gemensam.
VÅRD PÅ STROKEENHET
En person med akut stroke bör vårdas på strokeenhet. Tidsaspekten är viktig. Vård/behandling ska sättas igång 3 timmar efter insjuknandet för bra effekt och resultat.
Stroketrombolys har bra effekt, även där kommer tidsaspekten in. Ju snabbare desto bättre – inte vänta och se. Frågan om tillgången till datortomografi för att se om det är en propp eller blödning som förorsakar tillståndet kom upp och är viktig för fortsättningen. Det kan vara viktigt att få klarhet i det. Problemet kan vara att det inte finns tillgång till datortomografi nattetid på vissa sjukhus och då kan man förlora tid..
Trombylys kan man emellertid ge på alla sjukhus i vårt område utom i Ludvika.
Redan i ambulansen kan man sätta igång ett trombolyslarm Trombolyslarm förekommer i 8% av fallen i Sverige. I andra länder 15%. I London har man gått till 12 % från 2% på ett år.
Vården på strokeenhet består i akut omhändertagande och rehabilitering. Det är viktigt att en strokepatient vårdas på strokeenhet inte på vanlig vårdavdeling
Det är även viktigt att man kommer till en strokeenhet under insjuknandedygnet.
EMBOLI – KAROTIKIRURGI
Tilltäppning/förträngning av halspulsådern. Det kirurgiska ingreppet har en väntetid på 3 månader och då kan det vara för sent. Väntemediantiden är ca 2 veckor. Karotikirurgi är mer effektivt för män än för kvinnor.
Strokeinriktad hemrehabilitering är vanlig och ges i fler fall till kvinnor än till män. Männens rehabilitering är sjukhusanknuten. Fler kvinnor än män går på återbesök.
LIVET EFTER STROKE FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
Viktigt med hög kompetens bland personalen på särskilt boende. Anhöriga är viktiga . Viktigt att öka kunskapen om hur brukare och anhöriga har det under första året.
Depressioner är vanliga både bland brukare och anhöriga.
Landstinget i Värmland har avsatt 800000 till förbättring av strokerehabiliteringen
VIKTIGT
1. En sk TIA-attack som man tidigare avfärdat med ett ”bara” är oftast en varning till en stroke och ska behandlas. Behandlingen består oftast av ett dygn på sjukhus.
2. TIA-operation kan komma ifråga – ny indikator.
3. Utökat samarbete med kommunerna viktigt.
4. Kunskapsöverföring viktigt – bra, dåligt
5. Glöm inte patienterna och de anhöriga
6. Analysera siffrorna och identifiera problemen. Jämlik vård, socioekonomiska skillnader. Skillnader i vården som ges.
INFORMATIONSKAMPANJ KOMMER ATT SKE UNDER 3 ÅR MED START HÖSTEN 2011
En mycket intressant dag och en välkommen aktivitet för att öka min kunskap
Det här en redogörelse från en lekman - i högsta grad.
Vi var några landstingsanknutna personer som deltog i seminariet, där jag var den enda politikern från Värmland. De övriga var sjukvårdspersonal och sjukvårdsadministratörer.
Föredragande var olika projektledare från socialstyrelsen, prioriteringsordförande för nationella riktlinjer.
Vi fick en genomgång i hur arbetet har gått till.
Syftet med dagen var att få ett underlag till beslut. Inte fatta några beslut Vi fick också det senaste inom området och en information om olika studier som pågår inom området inom socialstyrelsen.
Marie Lorens som är enhetschef på socialstyrelsen gick igenom kunskapsstyrning, som omsättes i nationella riktlinjer och även till den lokala anpassningen med fokus på god hälsa. Uppföljningar är viktiga och IT underlättar i arbetet. Det är även viktigt att man använder samma termer och begrepp.
Internationella indikatorer är till nytta vid jämförelser. (Det finns ett 30-tal olika indikatorer.)
En annan uppgift är att ta fram nationella riktlinjer och formulera olika uppdrag. Det ska leda till öppna system och beslut samt ett ordnat utförande i strokevården.
Arbete pågår i olika arbetsgrupper såsom faktagrupp, hälsoekonomisk grupp, prioriteringsgrupp och indikatorgrupp.
Det finns ett 40-tal olika nationella riktlinjer inom olika områden som socialstyrelsen har utarbetat och totalt 164 rekommendationer. Enligt socialstyrelsen skall man i fortsättningen inte ge några ytterligare riktlinjer utan uppdatera de som redan finns. Ett arbete som fortgår efter ett schema – i år är det strokevårdens riktlinjer som ligger på dagordningen för uppdatering.
Utvärderingen består av att man tittar på struktur, resultat och kostnader. Man utvärderar även andra områden ex vis överbeläggning. Man tittar även på landstingets och kommunernas verksamheter och vad som är gemensamt. Man arbetar även med hur man ska kunna implementera – tittar brett. Viktigt att kommunerna kommer med i det här eftersom eftervård och rehabilitering sker oftast där.
Syftet från landstingens sida är att synliggöra process, struktur och resultat mellan landsting och sjukhus. Synliggöra strokevårdens kostnader särskilt i förhållande till resultat.
Samkörning av kommunernas och landstingens register kan i en analys ge svar på effektivitet/resultat för brukaren. Hemsjukvården är viktig. Ansvaret där ser olika ut
De gemensamma insatserna som ges i landsting och kommun ger en uppfattning om storleken på funktionsnedsättningen, bostadssätt. I en enkät har brukaren fått självuppskatta sin hälsa.
När socialstyrelsen har arbetat klart kommer landstingen att få ta del av materialet och komma med synpunkter på om synen är gemensam.
VÅRD PÅ STROKEENHET
En person med akut stroke bör vårdas på strokeenhet. Tidsaspekten är viktig. Vård/behandling ska sättas igång 3 timmar efter insjuknandet för bra effekt och resultat.
Stroketrombolys har bra effekt, även där kommer tidsaspekten in. Ju snabbare desto bättre – inte vänta och se. Frågan om tillgången till datortomografi för att se om det är en propp eller blödning som förorsakar tillståndet kom upp och är viktig för fortsättningen. Det kan vara viktigt att få klarhet i det. Problemet kan vara att det inte finns tillgång till datortomografi nattetid på vissa sjukhus och då kan man förlora tid..
Trombylys kan man emellertid ge på alla sjukhus i vårt område utom i Ludvika.
Redan i ambulansen kan man sätta igång ett trombolyslarm Trombolyslarm förekommer i 8% av fallen i Sverige. I andra länder 15%. I London har man gått till 12 % från 2% på ett år.
Vården på strokeenhet består i akut omhändertagande och rehabilitering. Det är viktigt att en strokepatient vårdas på strokeenhet inte på vanlig vårdavdeling
Det är även viktigt att man kommer till en strokeenhet under insjuknandedygnet.
EMBOLI – KAROTIKIRURGI
Tilltäppning/förträngning av halspulsådern. Det kirurgiska ingreppet har en väntetid på 3 månader och då kan det vara för sent. Väntemediantiden är ca 2 veckor. Karotikirurgi är mer effektivt för män än för kvinnor.
Strokeinriktad hemrehabilitering är vanlig och ges i fler fall till kvinnor än till män. Männens rehabilitering är sjukhusanknuten. Fler kvinnor än män går på återbesök.
LIVET EFTER STROKE FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
Viktigt med hög kompetens bland personalen på särskilt boende. Anhöriga är viktiga . Viktigt att öka kunskapen om hur brukare och anhöriga har det under första året.
Depressioner är vanliga både bland brukare och anhöriga.
Landstinget i Värmland har avsatt 800000 till förbättring av strokerehabiliteringen
VIKTIGT
1. En sk TIA-attack som man tidigare avfärdat med ett ”bara” är oftast en varning till en stroke och ska behandlas. Behandlingen består oftast av ett dygn på sjukhus.
2. TIA-operation kan komma ifråga – ny indikator.
3. Utökat samarbete med kommunerna viktigt.
4. Kunskapsöverföring viktigt – bra, dåligt
5. Glöm inte patienterna och de anhöriga
6. Analysera siffrorna och identifiera problemen. Jämlik vård, socioekonomiska skillnader. Skillnader i vården som ges.
INFORMATIONSKAMPANJ KOMMER ATT SKE UNDER 3 ÅR MED START HÖSTEN 2011
En mycket intressant dag och en välkommen aktivitet för att öka min kunskap
Det här en redogörelse från en lekman - i högsta grad.
12 december 2010
UTBILDNINGSDAGAR i Arvika 9-10 dec 2010
UTBILDNINGSDAGAR FÖR LANDSTINGET 9-10 DEC 2010 I ARVIKA
Landstingsgruppen med ersättare var inbjudna till ovanst utbildningsdagar.Gert ledde utbildningen tillsammans med vår politiske sekreterare Susanne Sävenfalk. Till olika avsnitt hade inbjudits olika experter inom verksamheterna.
Här kommer jag att kort redogöra kort för de olika avsnitten.
Först ut på plan var forskningsledare Maria Klässbo som berättade om arbetet med nationella riktlinjer.
Socialstyrelsen har tagit fram 15 olika nationella riktlinjer inom olika områden. Det kommer eventuellt att bli några fler, men i fortsättningen kommer de som finns att uppdateras.
Förutom de bilder som vi fick ta del av och som jag har i min dator. Budskapet från Maria Klässbo var att det krävs systematik i jobbet för att man ska kunna arbeta optimalt med detta. För att detta ska komma till stånd krävs politiska beslut. Det budskapet tog vi naturligtvis till oss och kommer att ta in i vårt fortsatta arbete.
Därefter arbetade vi med den politiska organisationen och jobbet i styrelser, utskott, beredningar, nämnder mm. Vi tog även upp landstingsgruppens arbetsformer i majoritet. Vi tryckte på vikten av intern information/dialog. Om en enskild ledamot tänker göra utspel/inspel i debatter av olika slag är det viktigt att vi informerar om detta till gruppledare/övriga värmlandsalliansen.
Stort och viktigt utrymme fick fleråsplanen 2012—14.Efter att vi bildat majoritet med miljöpartiet har man omarbetat planen för att samtliga partier i koallitionen skulle få med sin politik i framtidsjobbet. Planen kommer att beslutas i landstingsfullmäktige den 17 dec 2010. Miljöfrågorna har naturligtvis fått en ny roll igenom MP i form av hållbar utveckling av all verksamhet genom aktivt och viktigt miljöarbete för landstinget framöver
Några andra nedslag i planen är att man i fortsättningen ska kunna direkt kontakta en specialistmottagning utan att gå omvägen om vårdcentralen för remiss.
Akutläkare ska i framtiden bli en specialité.
Man ska arbeta med teamsamverkan, där olika yrkesgrupper ska arbeta närmare varandra. Som ett ex behöver man kanske inte alltid träffa en läkare utan behovet kan bestå i att man träffar en kurator eller kanske en speciallistsjuksköterska.
Planen vittnar även om att det är viktigt att vårdpersonalen har tillgång till effektiva administrativa system – olika datasystem ska kunna ”prata” med varandra.
Rörliga team kommer i framtiden att vara viktigt för att nå dem som har svårt att själva nå vården. Det är inte alltid nödvändigt att bygga stora hus runt en verksamhet för att den ska fungera..
Ett viktigt led i den framtida vården - och att vården ska komma till patienten - är inrättande av luftburen ambulansjukvård. Till detta avsnitt hade inbjudits ambulansöverläkare Erik Rinstad som informerade om detta. Till grund för detta hade han tillsammans med utvecklingsledare Lennart Hellqvist, verksamhetsutvecklare Eva-Lena Aspetorp och konsult Peter Linhard gjort en utredning som resulterat i en slutrapport – Ambulanshelikopter i Värmland -. Denna slutrapport finns att ta del av på www.liv. se. Nyckelordet för inrättandet av en ambulanshelikopter är TIDSVINSTER på alla plan i den vårdkedjan. Rapporten är mycket intressanta och välskriven.
VD Lars Bull informerade om den nya trafikförsörjningsmyndigheten som träder i kraft den 1 januari 2012.
Vi diskuterade också värdet av ta upp de eventuella klagomål och för all del beröm som kommer oss till del och vidarebefordra det till ledningen för verksamheterna genom vår gruppledare Gert Ohlsson eller någon av landstingsledamöterna. Det finns redan nu en upparbetad rutin för detta.
Som sagt två värdefulla dagar för oss som fått förtroendet att utveckla landstingspolitiken under mandatperioden.
Landstingsgruppen med ersättare var inbjudna till ovanst utbildningsdagar.Gert ledde utbildningen tillsammans med vår politiske sekreterare Susanne Sävenfalk. Till olika avsnitt hade inbjudits olika experter inom verksamheterna.
Här kommer jag att kort redogöra kort för de olika avsnitten.
Först ut på plan var forskningsledare Maria Klässbo som berättade om arbetet med nationella riktlinjer.
Socialstyrelsen har tagit fram 15 olika nationella riktlinjer inom olika områden. Det kommer eventuellt att bli några fler, men i fortsättningen kommer de som finns att uppdateras.
Förutom de bilder som vi fick ta del av och som jag har i min dator. Budskapet från Maria Klässbo var att det krävs systematik i jobbet för att man ska kunna arbeta optimalt med detta. För att detta ska komma till stånd krävs politiska beslut. Det budskapet tog vi naturligtvis till oss och kommer att ta in i vårt fortsatta arbete.
Därefter arbetade vi med den politiska organisationen och jobbet i styrelser, utskott, beredningar, nämnder mm. Vi tog även upp landstingsgruppens arbetsformer i majoritet. Vi tryckte på vikten av intern information/dialog. Om en enskild ledamot tänker göra utspel/inspel i debatter av olika slag är det viktigt att vi informerar om detta till gruppledare/övriga värmlandsalliansen.
Stort och viktigt utrymme fick fleråsplanen 2012—14.Efter att vi bildat majoritet med miljöpartiet har man omarbetat planen för att samtliga partier i koallitionen skulle få med sin politik i framtidsjobbet. Planen kommer att beslutas i landstingsfullmäktige den 17 dec 2010. Miljöfrågorna har naturligtvis fått en ny roll igenom MP i form av hållbar utveckling av all verksamhet genom aktivt och viktigt miljöarbete för landstinget framöver
Några andra nedslag i planen är att man i fortsättningen ska kunna direkt kontakta en specialistmottagning utan att gå omvägen om vårdcentralen för remiss.
Akutläkare ska i framtiden bli en specialité.
Man ska arbeta med teamsamverkan, där olika yrkesgrupper ska arbeta närmare varandra. Som ett ex behöver man kanske inte alltid träffa en läkare utan behovet kan bestå i att man träffar en kurator eller kanske en speciallistsjuksköterska.
Planen vittnar även om att det är viktigt att vårdpersonalen har tillgång till effektiva administrativa system – olika datasystem ska kunna ”prata” med varandra.
Rörliga team kommer i framtiden att vara viktigt för att nå dem som har svårt att själva nå vården. Det är inte alltid nödvändigt att bygga stora hus runt en verksamhet för att den ska fungera..
Ett viktigt led i den framtida vården - och att vården ska komma till patienten - är inrättande av luftburen ambulansjukvård. Till detta avsnitt hade inbjudits ambulansöverläkare Erik Rinstad som informerade om detta. Till grund för detta hade han tillsammans med utvecklingsledare Lennart Hellqvist, verksamhetsutvecklare Eva-Lena Aspetorp och konsult Peter Linhard gjort en utredning som resulterat i en slutrapport – Ambulanshelikopter i Värmland -. Denna slutrapport finns att ta del av på www.liv. se. Nyckelordet för inrättandet av en ambulanshelikopter är TIDSVINSTER på alla plan i den vårdkedjan. Rapporten är mycket intressanta och välskriven.
VD Lars Bull informerade om den nya trafikförsörjningsmyndigheten som träder i kraft den 1 januari 2012.
Vi diskuterade också värdet av ta upp de eventuella klagomål och för all del beröm som kommer oss till del och vidarebefordra det till ledningen för verksamheterna genom vår gruppledare Gert Ohlsson eller någon av landstingsledamöterna. Det finns redan nu en upparbetad rutin för detta.
Som sagt två värdefulla dagar för oss som fått förtroendet att utveckla landstingspolitiken under mandatperioden.
8 december 2010
En decembereftermiddag
Jag har just bakat bullar utan saffran, efterom jag glömde detta. Det får gå bra ändå. Oj vad mycket mat med julbord och annat det är så här års. Kvällen som kommer ska jag tillbringa på Statt för att delta i avtackning och uppvakting av pensionäre och "25-åringar". Det brukar vara trevligt med underhållning och god mat.
REsten av veckan ska jag delta i en utbildning för fp-gruppens landstingsledamöter i Arvika, vilket jag ser framemot. Vildhunden Vilda slet sig i dag på promenaden eftersom det kom två harar i vägen. Min första tanke var naturligtvis att nu skulle våra väga skiljas för alltid, men hon kom tillbaka och tyckte nog att hon varit duktig medan jag var arg som ett bi. Nu ligger hon i mitt knä medan jag skriver på datorn. Man får inte vara långsint när man är matte till ett sådant odjur. Benämningen odjur har hon bara en kort stund och till salu är hon en ännu kortare stund, men jag nuddar vid tanken ibland. Även katter ska döden dö. Vi har ett rikt djurliv här i Jakobsberg. Under en kvällsprommenad till stationen såg vi en iller/hermelin som hade skrudat om ´till vit vinterpäls. Den var söt men Vilda och jag höll oss på behörigt avstånd. En annan dag tittade en räv upp ur älvravinen på tomten. Fågellivet nere i dalgången är rikt och en dag i veckan hade vi en hel svärm med rödbröstade domherrar. Kul med det rika djurlivet mitt inne i Kristinehamn. Det är något att glädjas åt när det f ö är kallt och otrivsamt att gå ut.
REsten av veckan ska jag delta i en utbildning för fp-gruppens landstingsledamöter i Arvika, vilket jag ser framemot. Vildhunden Vilda slet sig i dag på promenaden eftersom det kom två harar i vägen. Min första tanke var naturligtvis att nu skulle våra väga skiljas för alltid, men hon kom tillbaka och tyckte nog att hon varit duktig medan jag var arg som ett bi. Nu ligger hon i mitt knä medan jag skriver på datorn. Man får inte vara långsint när man är matte till ett sådant odjur. Benämningen odjur har hon bara en kort stund och till salu är hon en ännu kortare stund, men jag nuddar vid tanken ibland. Även katter ska döden dö. Vi har ett rikt djurliv här i Jakobsberg. Under en kvällsprommenad till stationen såg vi en iller/hermelin som hade skrudat om ´till vit vinterpäls. Den var söt men Vilda och jag höll oss på behörigt avstånd. En annan dag tittade en räv upp ur älvravinen på tomten. Fågellivet nere i dalgången är rikt och en dag i veckan hade vi en hel svärm med rödbröstade domherrar. Kul med det rika djurlivet mitt inne i Kristinehamn. Det är något att glädjas åt när det f ö är kallt och otrivsamt att gå ut.
30 november 2010
Mitt första landstingsfullmäktige
Nu tänker jag komma igång med bloggen igen och börjar med en redogörelse för det första landstingsfullmäktige för mandatperidoden. Det var igår och platsen var Bibliotekshuset i Karslstad. Förutom tre ärenden, som handlade av bidrag till peruk, höjning av tandvårdstaxan samt bibehållande av skattesatsen med 10.75 per skattekrona, förrättades det val. Det utdelades också utmärkelsen kvartalets idé, som bestod av en stegge som låg ner på golvet. Det var två medarbetare på Torsby Sjukhus, som utvecklat stegen, som används i rehabiliteringen av strokepatienter bl a i syfte att lyfta på fötterna. Snubblar man så lossnar ribban lätt med hjälp av kardborreband. Mycket intressant
Vi fick även en genomgång av landstingets ekonomi och prognosen är att vi i år kommer att gå med ett överskott medan nästan år visar ett underskott på dryga 200 miljoner, vilket kan innebära stora förändringar för landstingsprimärvården. Man pratare om en minskning av 50 tjänster inom vårdcentralerna Ekonomin kommer vi tillbaka till vid nästa möte som är den 17 dec.
Under dagen fick vi även information om en ny webbplats för att öka tillgänglighet. Den nya webbplatsen hittar vi på www.1177.se/varmland och det ska i framtiden vara ingågen till landstinget. Där ska man kunna få rådgivning. Man ska kunna finna svar på aktuella allmänna frågor -ex.vis nu kan det handla om influensa -. Webbplatsen www.liv.se ska finnas parallellt men där ska man finna frågor av mer adminstrativ art och av demokratisk natur. Jag kommer att återkomma till detta. Om ca 2 veckor lanserar man www.1177.se/varmland. Det kan vara ett bekymmer med att inte alla har den datorvana som krävs för att kunna utnyttja detta fullt ut. Hur man tänker runt detta kommer jag att ställa frågor runt senare.
Dagen avslutades med trevlig samvaro med middag på Statt samt avtackning av avgående ledamöter.
Vi fick även en genomgång av landstingets ekonomi och prognosen är att vi i år kommer att gå med ett överskott medan nästan år visar ett underskott på dryga 200 miljoner, vilket kan innebära stora förändringar för landstingsprimärvården. Man pratare om en minskning av 50 tjänster inom vårdcentralerna Ekonomin kommer vi tillbaka till vid nästa möte som är den 17 dec.
Under dagen fick vi även information om en ny webbplats för att öka tillgänglighet. Den nya webbplatsen hittar vi på www.1177.se/varmland och det ska i framtiden vara ingågen till landstinget. Där ska man kunna få rådgivning. Man ska kunna finna svar på aktuella allmänna frågor -ex.vis nu kan det handla om influensa -. Webbplatsen www.liv.se ska finnas parallellt men där ska man finna frågor av mer adminstrativ art och av demokratisk natur. Jag kommer att återkomma till detta. Om ca 2 veckor lanserar man www.1177.se/varmland. Det kan vara ett bekymmer med att inte alla har den datorvana som krävs för att kunna utnyttja detta fullt ut. Hur man tänker runt detta kommer jag att ställa frågor runt senare.
Dagen avslutades med trevlig samvaro med middag på Statt samt avtackning av avgående ledamöter.
18 september 2010
Sista dagen före valdagen
Jag startade dagen i morse i Broängskyrkan med kvinnofrukost. Isa Halvarsson berättade om sin tid i maktens korridorer och om olika dignitärer som hon mött i det uppdraget. Därefter fanns jag på gågatan och delade ut disktrasor. Det blev även tid till att sitta i valstugan. Det var understundom fullt av besökare, men det avtog framåt eftermiddagen.
I samband med hundrundan delade jag ut de sista disktrasorna i brevlådorna i grannskapet.
Jag har hittat fram till vävstolen och det blev några ytterligare decimeter trasmatta. Jag hann även med att vara damsugsförare. Jag har avslutat kvällen med ost och kex samt några stickvarv. Livet börjar så smått återvända.
Tidig morgon väntar i morgon, då skall valsedlar finnas på plats i vallokalerna och jag har blivit tilldelad två lokaler - allt är förberett för att finnas där kl 8.00 när de öppnar.
Resultatet är nog inte klart förrän samtliga röster är räknade, men jag gläds åt alla glada tillrop och vänliga klappar på axlarna. Skillnaden i det avseendet är markant mot förra valet.
I samband med hundrundan delade jag ut de sista disktrasorna i brevlådorna i grannskapet.
Jag har hittat fram till vävstolen och det blev några ytterligare decimeter trasmatta. Jag hann även med att vara damsugsförare. Jag har avslutat kvällen med ost och kex samt några stickvarv. Livet börjar så smått återvända.
Tidig morgon väntar i morgon, då skall valsedlar finnas på plats i vallokalerna och jag har blivit tilldelad två lokaler - allt är förberett för att finnas där kl 8.00 när de öppnar.
Resultatet är nog inte klart förrän samtliga röster är räknade, men jag gläds åt alla glada tillrop och vänliga klappar på axlarna. Skillnaden i det avseendet är markant mot förra valet.
16 september 2010
Valdebatt i lokal-tv
I går kväll kändes det väl lite av kampanjfinal i och med att vi hade en debatt i lokal-tv. Det var i stora delar en bra debatt. Som vanligt innehöll den en hel del överdrifter och siffror som man inte hade möjlighet att kontrollera. Man ska inte underskatta tittarnas/lyssnarnas förmåga att genomskåda det mest flagranta. De återstående dagarna fram till valet ska jag naturligtvis använda på bästa sätt för att informera väljare för att rösta liberalt genom lägga sin röst på Folkpartiet.
Jag har ju lite vanligt politiskt arbete också. Under eftermiddagen har jag socialnämnd med olika ärenden. Vi ska bl a få en uppföljningsinformation om hur det gått för de ensamkommande flyktingbarnen. Det ska bli intressant.
Nu är nog inte vävstolen långt borta. Det ska bli roligt att ta i tu med mattorna igen.
Jag har ju lite vanligt politiskt arbete också. Under eftermiddagen har jag socialnämnd med olika ärenden. Vi ska bl a få en uppföljningsinformation om hur det gått för de ensamkommande flyktingbarnen. Det ska bli intressant.
Nu är nog inte vävstolen långt borta. Det ska bli roligt att ta i tu med mattorna igen.
9 september 2010
Ytterligare en dag i valrörelsen
Idag har det blivit en del skrivande på olika sätt. Det mesta kan man nog ta del av i NKP. Idag har jag konstaterat att tiden räcker inte till på långa vägar. En förarglig dubbelbokning när jag skulle varit i valbyrån men jag upptäckte det lyckligtvis och kom dit - dock lite försenad. Jag var glad att jag kom dit för det kom in några glada och intresserade ungdomar från Brogårdsskolan som ställde en massa intressanta frågor. Jag har inte träffat så många ungdomar där tidigare. Men mina partikamrater har pratat om trevliga liknande möten. Nu har även jag fått förmånen. Så tittade ett par av våra LUFFARE in på ett spontanbesök. Å, vad det är roligt. Det verkar som det kan bli mycket aktivitet på den fronten. Hoppfullt!!!!!
Kvällen tillbringade jag på Christinateatern i en kulturdebatt. En ung trubadurska underhöll mellan frågorna.
Kvällen tillbringade jag på Christinateatern i en kulturdebatt. En ung trubadurska underhöll mellan frågorna.
Valrörelsen fortsätter
Gårdagen startade jag, efter hundrundan, med att leva gatuliv med Alliansens landstingspolitiker och delade ut information och naturligtvis disktrasorna. Jag tycker att valvinden värmer gott i ryggen, trots begynnande höstkyla, och hoppas att jag har rätt.
Efter en snabb lunch och lite förberedelser inför eftermiddagen i Storfors begav jag mig dit. Inte så upplyftande för en folkpartist men jag var i gott sällskap av moderater, centerpartister kristdemokrater och sjukvårdpartister. Så småningom infann sig en stor valbuss med riksdagsmannen Jan-Evert Rådström i. Det blev lite utdelning av valinformation och disktrasor. Det var lite svårare att bli av med detta här i Storfors, men jag var förvarnad om att det är stor S-märkning där.
Det bjöds på varmkorv och kaffe. Lite höstkyla fanns men f ö kändes det varmt.
Därefter tog vi en biltur upp i Bergslagen och sjösystemet innan vi kom hem i skymningen.
Efter en snabb lunch och lite förberedelser inför eftermiddagen i Storfors begav jag mig dit. Inte så upplyftande för en folkpartist men jag var i gott sällskap av moderater, centerpartister kristdemokrater och sjukvårdpartister. Så småningom infann sig en stor valbuss med riksdagsmannen Jan-Evert Rådström i. Det blev lite utdelning av valinformation och disktrasor. Det var lite svårare att bli av med detta här i Storfors, men jag var förvarnad om att det är stor S-märkning där.
Det bjöds på varmkorv och kaffe. Lite höstkyla fanns men f ö kändes det varmt.
Därefter tog vi en biltur upp i Bergslagen och sjösystemet innan vi kom hem i skymningen.
7 september 2010
SPF-bussen på Torget i Kristinehamn
Eftermiddagen har jag tillbringat på Torget tillsammans med pensionärer vid deras besökande husbil. Frågorna vi fick handlade ju mycket om äldres vilkor. Vårdfrågor och samarbete mellan kommun och landsting naturligtvis. Jag trängde in ett inlägg om höjning av pensioner samt skattesänkningar för pensionärer vid årsskiftet. För ensamtående garantipensionärer handlar det och sänkningar motsvarande 7300/per år och för makar tillsammans drygt 14000/år. Sänkningen presenterades i samband med att man lämnade ut valmanifestet.
I morgon deltar jag i ett lunchmöte på Torget som handlar om landstingsfrågor.
I morgon deltar jag i ett lunchmöte på Torget som handlar om landstingsfrågor.
Debatt på Universitetet i Karlstad
Igår blev jag med kort varsel inbjuden att delta i en debatt/samtal om mänskliga rättigheter på Karlstads Universitet tillsammans med övriga politiska partiet. Det var ett antal intresserade som åhörare. Vi diskuterade migrantarbetarkonventionen.
Inget EU-land -inte heller Sverige- har ratificerat denna konvention. Enl uppgift anser man att det finns en rad konventioner som med sitt innehåll överlappar denna.
Del av denna innehåller hur Sverige ska hantera förekomsten av tortyr bl a. Mänskliga rättigheter (MR) är ju inte endast fråga som hör hemma i utrikespolitiken utan MR handlar om även inom kommun och landsting. Rätten till lika vård och utbildning. En annan viktig del är att barnpersopektivet skall genomsyra alla beslut -även politiska - som fattas på eu-nivå, nationell-, kommunal- och på landstingsnivå. Folkpartiet har ett mycket rimligt förslag att besluta om att barnperspektivet förs in i svensk lagstiftning.
Det var ett intressant och lärorikt möte.
Idag ska jag delta i en utfrågning på Torget kl 15 med företrädare för SPF.
Inget EU-land -inte heller Sverige- har ratificerat denna konvention. Enl uppgift anser man att det finns en rad konventioner som med sitt innehåll överlappar denna.
Del av denna innehåller hur Sverige ska hantera förekomsten av tortyr bl a. Mänskliga rättigheter (MR) är ju inte endast fråga som hör hemma i utrikespolitiken utan MR handlar om även inom kommun och landsting. Rätten till lika vård och utbildning. En annan viktig del är att barnpersopektivet skall genomsyra alla beslut -även politiska - som fattas på eu-nivå, nationell-, kommunal- och på landstingsnivå. Folkpartiet har ett mycket rimligt förslag att besluta om att barnperspektivet förs in i svensk lagstiftning.
Det var ett intressant och lärorikt möte.
Idag ska jag delta i en utfrågning på Torget kl 15 med företrädare för SPF.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
